Två år efter branden, vad har hänt?

I sommar har det gått två år sedan en gnista startade branden i Västmanland som kom att ödelägga 15 000 hektar mark. Men vad hände sen? Supermiljöbloggen reder ut frågetecknen. 

Torra marker, vindar och en markberedare på fel plats vid fel tillfälle – katastrofen var ett faktum. Många människor förlorade sina hem och arven till kommande generationer. Många fick fly med inget mer än sina allra käraste ägodelar. Innan samordningen kring branden fungerade och de speciella flygplan hade kallats upp från Europa för att bekämpa elden gjort sitt jobb hade ett område stort som 30 000 fotbollsplaner redan drabbats.

Men ur askan kunde SMB skriva redan förra året att livet börjat spira. Vissa arter kan enbart leva i marker som härjats av skogsbränder. Svedjenäva, vissa murklor och stybbkål är exempel på sådana arter. Timmermän, märgborrar och brandlöpare är insekter som även de är beroende av brända områden. I och med branden öppnades dörren till en ovanlig biologisk mångfald i området.

Brandfältet är ett av de största i Sverige. Det här är ett gyllene tillfälle att värna om den biologiska mångfalden och ge rödlistade arter en chans att få utvecklas, säger Jan-Inge Tobiasson, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västmanland till DN förra året.

Med insekterna som kalasar på död ved i skogen kommer också en hel del fåglar som livnär sig på dessa, till exempel tretåig hackspett och vitryggig hackspett som båda är rödlistade. Älgar och andra växtätare återvänder så smått i takt med att buskar och ungträd börjar komma upp.

Omkring 6000 hektar har avsatts efter branden för att bilda ett av södra Sveriges största naturreservat, Hälleskogsbrännan. Här ska skogen med alla djur- och växtarter i egen takt få återhämta sig utan större inblandning från människan. Det kommer bland annat finnas information om branden och skogens väg till återhämtning. Just nu handlar länsstyrelsens arbete om att göra delar av området tillgängligt för besökare.