USA ska minska användningen av fluorerade kolväten med 85 procent

Med Biden i Vita huset meddelar nu den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA att de vill fasa ut fluorerade kolväten (HFC) med 85 procent under 15 år. HFC används i kylskåp och luftkonditioneringar som ersättning för ozonnedbrytande ämnen, men har en klimateffekt som är flera tusen gånger större än hos koldioxid.

Fluorkolväten HFC sågs länge som en miljölösning för att kunna ersätta ozonnedbrytande ämnen som freon som tidigare användes som drivgas i sprayflaskor och i kylskåp. År 1987 skrev ett stort antal länder under Montrealprotokollet som numera ses en av tidernas mest lyckade internationella avtal och på bara tjugo år lyckades världen minska utsläppen med 98 procent och uttunningen av ozonlagret stannade av.

Problemet var bara att ersättningskemikalier – som vissa HFC-ämnen – visade sig också vara kraftfulla växthusgaser med en klimateffekt flera tusen gånger större än hos koldioxid. Användningen ökade också snabbt med en tillväxttakt på över 10 procent om året som dessutom kommer fortsätta med en ökad efterfrågan på kyla och luftkonditionering för att hantera ett varmare klimat. Enligt internationella energiorganet IEA beräknas användning av luftkonditionering i Europa dubbleras till 2050 och tredubblas globalt.

Därför var beskedet från den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA att de vill minska användningen av HFC med 85 procent under de kommande 15 åren välkommet. EPA:s chef Michael Regan menade att de nu tar ett betydande steg framåt för att främja president Bidens agenda för att hantera klimatkrisen:

Att skära ner dessa ”superföroreningar” för klimatet skyddar våra miljöer, stärker vår ekonomi och visar att Amerika är tillbaka när det gäller att leda världen när det gäller att hantera klimatförändringar och dämpa den globala uppvärmningen under de kommande åren.

Lagen som ligger till grund för de nya restriktionerna är ett resultat av framgångsrika förhandlingar mellan demokrater och republikaner intresserade av att begränsa utsläppen av växthusgaser, men även kemitillverkare som vill sälja alternativa köldmedier. Michael Regan hyllade den partiöverskridande lagen som en av de mest betydande miljölagarna på länge.

Därmed implementerar EPA en lag som kongressen antog förra året, men som dåvarande president Donald Trump aldrig lämnade in för ratificering av senaten, enligt Washington Post. Lagen var ett resultat av det så kallade Kigalitillägget, en uppdatering av Montrealprotokollet som godkändes av fler än 170 av FN:s medlemsländer vid ett möte i Rwanda oktober 2016. Avtalet kan enligt FN:s miljöorgan UNEP bidra till att minska uppvärmningen av jordklotet med så mycket som en halv grad till år 2100.

EPA kommer även sätta ett tak för fluorkolväten fram till 2023 och fördela utsläppsrätter för företag att tillverka eller importera dem under de kommande två åren och kommer att minska användningen fram till 2036 med ytterligare reglering.

Vita husets nationella klimatsamordnare Gina McCarthy sa, enligt Washington Post, till journalister vid en digital presskonferens att den nya regeln tar itu med den globala uppvärmningen samtidigt som den stöder jobb för att tillverka nya alternativ:

Det är en vinst för klimatet och en vinst för jobb och amerikansk konkurrenskraft. ”Det är verkligen – ärligt talat, folk – en väldigt stor sak.

Skillnaden mot förra administrationen när det kommer till klimatambitioner är avsevärd och förhoppningsvis kan USA ta ledningen för att påverka andra länder att få igång den monumentala omställning som måste till. Som vanligt gäller dock att vackra ord måste omsättas i praktisk handling.

.