Med Joe Biden som nästa amerikanska president kan äntligen USA återta en ledande roll i klimatarbetet. De senaste fyra åren har präglats av klimatförnekelse, vetenskapsförakt och försvagad miljölagstiftning. Det är därför viktigt att arbetet kommer igång så fort som möjligt och det är mycket den tillträdande presidenten kan göra redan första dagen.
Det är en underdrift att säga att det var många människor som kände lättnad i helgen när demokraternas kandidat Joe Biden valdes till ny president i USA efter det som beskrivits som ett ödesval för klimatet. Äntligen var det dags för vetenskapen att åter få en plats i Vita huset, till skillnad från de senaste fyra åren som varit en enda lång fördrivning av forskare och ett intensifierat vetenskapsförakt.
Sittande republikanske presidenten Donald Trump har medvetet har skalat ned myndigheter, systematiskt bytt ut experter och forskare och ersatt med lobbyister, bland annat i ledande positioner på den amerikanska miljömyndigheten EPA, på inrikesdepartementet och på andra platser som har stor betydelse för miljö och klimat.
Nära 100 regleringar på klimat- och miljöområdet har dragits tillbaka av president Trump och i skuggan av covid-19 i våras intensifierades arbetet dessutom för att ytterligare försvaga miljölagstiftningen. Flest inskränkningar eller ändringar har utförts av just EPA, vanligtvis kända för att införa tuffa regleringar, men som nu leds av en före detta kol-lobbyist som bland annat tagit bort viktiga begränsningar av utsläpp från kolkraftverk och vägtransporter, men även skyddsregler för mer än hälften av nationens våtmarker samtidigt som man lindrat reglerna för kvicksilverutsläpp från kraftverk.
Under Trumps tid har utsläppen inte minskat i den takt som krävs för att nå klimatmålen Förutom att lämna Parisavtalet har administrationen dessutom dragit tillbaka två miljarder amerikanska dollar (18 miljarder kronor) till den gröna klimatfonden som ska hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringar.
Det är därför inte förvånande att många forskare och medborgare nu hoppas på att Joe Biden snarast ska återansluta USA till Parisavtalet, föra en ambitiös amerikanskt klimatpolitik och återta en ledarroll. Biden har tidigare utannonserat att han kommer prioritera klimatet och presenterat en klimatplan med löfte om 2 000 miljarder dollar på fyra år (motsvarande 18 000 miljarder kronor) som bland annat innebär att USA ska vara klimatneutralt senast 2050 och energisektorn fri från koldioxidutsläpp 2035.
New York Times har nu listat nio saker som Joe Biden kan åstadkomma inom de första 100 dagarna av det nya presidentskapet för att dra igång klimatarbetet. Det första, som han redan lovat, är att återansluta USA till Parisavtalet redan under sin första dag som president. Det är en relativt kort process, och USA kan åter stå med som undertecknare 30 dagar senare. Beslutet kan han fatta själv genom en så kallad presidentorder.
Det andra, enligt New York Times, är att bjuda in världsledare för att diskutera klimathotet, något han också lovat. Här har Biden redan börjat ringa runt till flera ledare. Frankrikes president Emmanuel Macron bjöd honom att arbeta tillsammans när det gäller klimatet och säkerhetsfrågor. Gratulationerna från Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lyfte också vikten av klimatfrågan och att arbeta för ökad demokrati runt om i världen.
Den tredje punkten på Bidens lista blir att återinföra de regler, som infördes under Bidens vicepresidentskap inom Obama-adminstrationen, för minskade utsläpp på kraftverk som Donald Trump rivit upp.
En fjärde sak Biden kan göra är att göra klimatet en del av planen för att hantera coronapandemin. Även detta finns redan med i den plan som presenterats där en tydlig koppling görs mellan klimat och globala hälsohot. Biden har redan hunnit tillsätta en Covid-19-panel för att hantera pandemin från första dagen han officiellt tar över makten 20 januari. Arbetet ska ledas av tretton experter där flertalet har en bakgrund inom forskning och folkhälsa.
Nummer fem och sex på åtgärdslistan innebär att ge myndigheter i uppgift att jobba med att minska utsläpp och att beordra företag inom offentlig sektor att offentliggöra hur mycket växthusgaser de släpper ut, och sina klimatrelaterade finansiella risker.
Det sjunde Biden kan göra är att ändra reglerna för produktion av fossila bränslen. Det åttonde är att prioritera klimaträttvisa; till exempel genom att utreda hur miljöförstöring och den globala uppvärmningen i större utsträckning påverkar socioekonomiskt utsatta områden. Här har Biden redan förslagit i sin klimatsatsning genom att vilja skapa en Environmental and Climate Justice Division inom justitiedepartementet.
Den nionde punkten Biden kan göra sina första 100 dagar är att intensifiera arbetet med att skydda USA:s natur. Biden har lovat att redan sin första dag som president skriva under ett beslut om att 30 procent av USA:s land och vatten ska vara naturskyddsområden innan 2030.
Med Joe Biden i Vita huset ökar chanserna att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, eftersom USA är världens största ekonomi och världens näst största utsläppare av koldioxid. Analysinstitutet Climate Action Tracker (CAT) har beräknat att Bidens netto noll-mål till 2050 kan bidra till 0,1 grader lägre uppvärmning vid seklets slut. Om dessutom Kina fullföljer sin utsläppsminskning till 2060 kan ytterligare 0,2–0,3 graders uppvärmning undvikas.
Det är därför sorgligt bekymmersamt och beklämmande att se det obstruerade att senatens republikanska majoritetsledare ännu inte erkänt Joe Biden som president utan istället stötta presidentens konspiratoriska agenda om valfusk.
Trump själv har dessutom svarat på Bidens utlovade klimatsatsning genom att sparka chefen för USA:s klimatforskarprogram Michael Kuperberg. Enligt New York Times väntas i stället David Legates ta över, en professor i klimatologi och ökänd klimatförnekare. Han låter honom dessutom inte ta del av de dagliga uppdateringarna om nationens säkerhetsläge och inte heller de lokaler eller medel som en tillträdande administration har rätt till.
Än är det inte över och Trump kan hinna göra mycket skada för klimat och miljö. Lyckligtvis blir det en ny agenda i januari och kanske påbörjas då det viktigaste arbetet för världens klimatarbete sedan Parisavtalet 2015.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
