Idag 5:e juni är det internationella världsmiljödagen och årets fokus ligger på att återställa ekosystem. Samtidigt vill FN se ökade investeringar för att hantera den tredubbla krisen av förlusten av biologisk mångfald, klimatförändring och miljöföroreningar och lyfter fram behovet av globala samarbeten.
Sedan 1974 har världsmiljödagen World Environment Day firats varje år den 5 juni i ett försök att ta itu med pressande miljöfrågor. Årets tema rör återställande av världens ekosystem som även markerar FN: s decennium för återställande av ekosystem 2021–2030. FN uppmanar därför världens länder att uppfylla sina åtaganden för att återställa en miljard hektar mark. FN: s generalsekreterare António Guterres inledde dagen med att betona vikten av att agera nu om vi ska ha en chans att vända den negativa utveckling vi ser:
Vi förstör de ekosystem som ligger till grund för våra samhällen, och därmed riskerar vi att beröva oss mat, vatten och resurser vi behöver för att överleva.
FN-decenniet löper fram till 2030, vilket är just den tidslinje som forskare har identifierat som mänsklighetens sista chans att förhindra katastrofala klimatförändringar. Guterres påpekade därför att de närmaste tio åren är ”vår sista chans att avvärja en klimatkatastrof, vända tillbaka den dödliga utvecklingen av föroreningar och avsluta artförlusten”.
FN lyfter även fram behovet av ett kraftigt ökat globalt samarbete för att återställa försämrade och förstörda ekosystem och att vi kopplar ihop de hot vi står inför med en försämrad biologisk mångfald, klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt har FN har släppt en ny rapport som belyser att mänskligheten använder cirka 1,6 gånger mängden tjänster som naturen kan tillhandahålla på ett hållbart sätt.
Nyligen släppte FN:s miljöprogram UNEP sin State of Finance for Nature report med budskapet att världen behöver investera 8 100 miljarder dollar fram till 2050 – medan de årliga investeringarna behöver uppgå till 536 miljarder dollar under perioden – för att framgångsrikt hantera den sammanlänkade krisen av klimatförändringar, biologisk mångfald och markförstöring.
Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP betonade att regeringarna nu måste se till att deras stimulanspaket post-covid-19 bidrar till en återhämtning som är hållbar och rättvis:
Företag och finanssektorn måste reformera verksamheten och de finansiella flödena så att de återställer och inte förstör den naturliga världen.
Rapporten förslår därför att de årliga investeringarna i naturbaserade lösningar tredubblas till år 2030 och fyra gånger fram till 2050 från de nuvarande investeringarna till naturbaserade lösningar på 133 miljarder dollar (med 2020 som basår). Därför uppmanas regeringar, finansinstitut och företag att övervinna denna investeringsklyfta genom att sätta naturen i centrum för ekonomiskt beslutsfattande i framtiden.
Samtidigt kan rapportens författare krasst konstatera att satsningar på natur och miljö enbart står för 2,5 procent av de beräknade ekonomiska stimulansutgifterna i spåren av covid-19, trots att förlusten av biologisk mångfald redan beräknas kosta den globala ekonomin 10 procent av den årliga produktionen. Denna snedfördelning kommer, enligt Inger Andersen påverka ländernas förmåga att göra framsteg på andra viktiga områden som utbildning, hälsa och sysselsättning.
Covid-19 har gjort det tydligt hur klimat, miljö och pandemier hör ihop och hur viktigt det är att se helheten och arbeta förebyggande. Redan vet vi att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några få årtionden, att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter nu dör 114 gånger snabbare än normalt. samtidigt håller fönstret stängas för att kunna uppnå Parisavtalet.
Det är därför glädjande att den svenska biståndsministern Per Olsson Fridh meddelade i samband med världsmiljödagen att han nu utser en internationell rådgivargrupp för miljö, klimat och biologisk mångfald för att ”stärka Sveriges globala aktörskap för att bemöta klimatkrisen, hejda förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av ekosystem.” Gruppen består av internationella experter och högnivåprofiler som alla bidrar med djupt engagemang och kunskap inom området.
Små steg som snabbt behöver leda till större steg så att nästa års världsmiljödag kan återspegla en mer positiv utveckling. Fram till dess behöver vi alla ställa oss frågan vilken värld vi vill leva i.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
