Världsnaturfonden: ”Kritiskt läge för mångfalden”

Världens populationer av vilda ryggradsdjur minskar i katastrofal takt. Mellan 1970 och 2018 har antalet djur inom drygt 5 200 undersökta arter minskat med 69 procent. Det visar Världsnaturfonden WWF i Living Planet Report 2022 som nu presenterats.
Den snabba utarmningen av de vilda djurpopulationerna och den likaledes snabba uppvärmningen av jorden är sammanlänkade problem. Dessa måste angripas och lösas samtidigt, slår Världsnaturfonden fast i sin rapport. De presenterar nu en lång rad krav på vad regeringarna och det globala samfundet måste göra.
I rapporten har WWF undersökt läget inom sammanlagt cirka 32 000 olika populationer av fiskar, däggdjur, fåglar samt grod- och kräldjur runtom i världen. Informationen samlas i ”Living Planet Index” där förändringen av bestånden följs över tid.
Mer än 90 procents nedgång av bestånden i tropikerna
Indexet visar att nedgången av bestånden är störst i tropiska områden och i sötvattenmiljö. I Sydamerika har populationernas storlek minskat med 94 procent under det senaste halvseklet.
Det är vår användning av naturen som ligger bakom krisen. Vi konverterar skog till plantager, dämmer upp dammar, odlar intensivt och förändrar därmed livsbetingelserna för många ryggradsdjur. Även överexploatering i form av jakt och fiske, invasiva arter och miljöfarliga utsläpp bidrar till krisen, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på svenska WWF till DN.
Minskningen av djurpopulationerna är lägst i Europa och delar av Centralasien. Här visar indexet istället på måttliga 18 procents nedgång. Skillnaden mot tropikerna är dock mindre än vad det verkar. I Europa skedde den avskogning och övrig exploatering av markerna som lett till stora beståndsminskningar tidigare än 1970.
Världsnaturfonden listar i sin rapport sex huvudfaror för ryggradsdjuren på land: jordbruk, jakt, avskogning, föroreningar, invasiva arter samt klimatförändringar.
Svenskarnas konsumtion kräver fyra jordklot
Centralt för att kunna klara mångfalden för framtiden är att ställa om produktions- och konsumtionsmönster – allra främst i de länder som förbrukar mest resurser. Hit hör i mycket hög grad Sverige. Medan världens invånare i snitt överanvänder jordklotets resurser 1,75 gånger är samma siffra för Sveriges del fyra gånger. Sverige hör till de 15 länder med högst överförbrukning, enligt rapporten.
Världsnaturfonden betonar att radikala åtgärder måste läggas fram på två viktiga globala möten inom kort. Dels vid FN:s 27:e klimatoppmöte som hålls i november, dels vid det mindre kända mötet för FN:s mångfaldskonvention CBD, Convention on Biological Diversity, som hålls för 15:e gången i december.
Om inte världen kan samla sig till att minska de fossila utsläppen, kommer klimatförändringarna att bli den största och allvarligaste orsaken till fortsatt nedgång av de vilda djurpoulationerna, varnar man.
Det finns dock hopp om och möjligheter att vända utvecklingen, slår rapporten fast:
Det är desto viktigare att världen antar ett gemensamt globalt mål för naturen, för att vägleda och driva på så att regeringar, företag och samhället agerar. Mer än 90 världsledare har hittills ställt sig bakom ett upprop ”Leaders’ Pledge for Nature”, där man förbinder sig att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Även G7-länderna har signalerat sin ambition att säkra en naturpositiv värld, skriver fonden i en slutkläm.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till