Varningsklockorna ringer: En summering av vårens klimathändelser

Det är inte bara här i Sverige som vädret och temperaturerna är allt annat än normala. Våren och försommaren har på många håll i världen varit extrem. Rekord har slagits, några av dem saknar motstycke. Dessutom verkar världshavstemperaturen vara satt ur spel – en utveckling som påtagligt oroar världens forskare och experter. Vad är det som händer?

Det råder eldningsförbud i nästan hela Sverige: söder om Västerbottens län bortsett från Åre och Krokom kommun i Jämtlandsfjällen. Maj månad var ovanligt torr och påminde om maj 2018, som föregick en sommar präglad av torra värmeböljor, förstörda skördar, nödslakt och ödeläggande skogsbränder.

Den första skörden i Skåne var på sina håll endast 25 procent av vad den brukar vara, och köerna till slakten radar upp sig. Regn är att vänta till helgen på sina håll i landet, men inte tillräckligt. Innan dess väntar en värmebölja med temperaturer upp mot 30-strecket.

Det här kommer dock inte som en överraskning. Bortsett från att ett allt varmare klimat är att vänta när planeten fortsätter att värmas upp, förespåddes sommarens varma väder redan i april. Flera meteorologiska institut presenterade då sommarprognoser som till stor del liknar det väder vi upplevde för fem år sedan. 

Den värsta starten på Kanades brandsäsong någonsin

Men det är inte bara i Sverige som vi har sett en ovanligt varm och torr vår och försommar. Våren karakteriserades av långvariga och ovanliga värmeböljor världen över. Flera lokala och nationella värmerekord slogs, kanske framför allt i april.

Vi har alla nåtts av domedagsbilderna från nordamerikanska städer där brandrök från nordöstra Kanada fick himlen att bli orange. Plötsligt var New York den stad i världen med hälsofarligast luftkvalitet – 58 gånger värre än Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade nivåer.

I Kanada har 4,7 miljoner hektar skog brunnit upp till följd av skogsbränderna, ett areal som motsvarar storleken av hela Jämtlands län. Tiotusentals har evakuerats.

De nordöstra provinserna drabbades under april och maj månad av flertalet så kallade ‘värmekupoler’ (engelska: ‘heat domes’) – ett väderfenomen där varm luft inom ett storskaligt högtryck pressas ner över ett begränsat område och fastnar tills att det storskaliga högtrycksområdet bryts upp. En värmekupol stänger även ute nederbörd och moln, vilket medför att området i fråga snabbt blir väldigt torrt (ett fenomen som påminner om Sveriges nuvarande regnfria väder).

Dessutom var klimatet i Kanada genomgående ovanligt varmt under föregående månad – delar av landet utgjorde epicentrumet i världens kraftigaste värmeanomaliutveckling i maj. Inget område i världen var alltså mer onormalt varmt. Kanada upplever nu sin värsta start någonsin på sin årliga brandsäsong.

Värmerekord på värmerekord

Utvecklingarna i New York och Kanada är extraordinära, men det är inte bara i Kanada det har slagits rekord. Under våren drabbades människor och länder i Sydostasien av en kraftig värmebölja som slog värmerekord och dessutom var fuktig – en kombination som är extra hälsofarlig.

Bangladesh huvudstad Dhaka upplevde sin högsta temperatur på decennier, medan flera städer i norra och östra Indien uppmätte temperaturer på över 44 grader. 15 april slog Thailand nytt värmerekord i staden Tak när det var 45,4 grader varmt. Fyra dagar senare slog Laos sitt nationella rekord när 42,9 grader noterades, innan rekordet den 6:e maj återigen slogs och uppnådde 43,5 grader. Samtidigt fick även Vietnam sitt rekord se sitt rekord slaget när människorna där drabbades av 44,1 graders värme.

På den iberiska halvön var det inte nödvändigtvis bättre. Södra Spanien slog ett nytt månatligt värmerekord på över fem grader när 38,7 grader uppmättes i Córdoba i slutet av april. Även Portugal slog värmerekord för samma månad.

På andra sidan Gibraltar sund noterade även både Marocko och Algeriet värmerekord. Mer eller mindre hela regionen befinner sig i en historisk flerårig torka, som den extrema värmeböljan i sin tur förstärker. Den vetenskapliga organisationen World Weather Attribution gör bedömningen att värmeböljan var så pass extrem att den till och med är ovanlig i dagens varmare klimat.

Klimatförändringarna stor faktor

Båda extremvärmeböljorna, i Sydostasien respektive runt västra Medelhavet, var enligt World Weather Attribution vetenskapligt betydligt mer sannolika att inträffa på grund klimatförändringarna.

Medelhavsvärmeböljan bedöms vetenskapligt som minst dubbelt så sannolik att den skulle inträffa nu vid 1,2 graders uppvärmning än utan någon uppvärmning. Organisationen poängterar dock själva att bedömningen troligtvis är konservativ på grund av att vetenskapliga klimatmodeller just nu inte hinner med hastigheten som Europa värms upp och slår rekord efter rekord i. 

Värmen i Sydostasien bedöms å sin sida som åtminstone 30 procent mer sannolik, samtidigt som en sådan värmebölja också blir cirka två grader varmare, precis som i fallet runt västra Medelhavet.

Oroväckande global temperatur

På ett globalt plan var mars den näst varmaste av sitt slag. Påföljande månad uppmättes som den fjärde varmaste april någonsin. Motsvarande sammanställning för maj har ännu inte utkommit. Risken att 2023 blir världens hittills varmaste år någonsin uppskattades i början av maj månad till 56 procent av amerikanska Berkeley Institute. 

Men nio dagar in i juni var även den globala medeltemperaturen rekordhög för den här tiden på året. Efter att 2023 års temperaturkurva i början av månaden börjat tydligt avvika från alla tidigare års kurvor sedan mätningarna startade 1979 är nu avvikningen extrem. Den 9:e juni avvek kurvan med 0,9 grader, vilket är den största uppmätta avvikelsen någonsin. Samtidigt är utsläppen av växthusgaser även de rekordhöga, enligt en ny studie. 

Den globala havstemperaturen avviker kraftigt

Det är dessvärre inte bara på land som planetens varningsklockor ringer; förbluffande saker händer även under ytan. Världens globala havstemperatur tycks vara satt ur spel.

Varje dag sedan mitten av mars har havens genomsnittliga havstemperatur (vid ytan) slagit nya rekord. I skrivande stund har de senaste 89 dagarna varit varmare än sin motsvarande kalenderdag sedan mätningarna startade 1981. De flesta av dessa historiska dagsrekord är ofta gjorda med extrem marginal. En nyhetsartikel i den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar att haven “förmodligen inte varit såhär varma på 100 000 år”.

Utvecklingen är inte bara oroande på grund av temperaturrekorden. Haven spelar även en nyckelroll för klimatförändringarna då den både lagrar koldioxid och hittills har absorberat ungefär 90 procent av all den extra värme och energi som större koncentrationer av växthusgaser i atmosfären håller kvar på jorden. Detta har dämpat effekterna av klimatförändringarna på land.

Forskare benämner det extraordinärt varma havet som “outforskad mark”, och är i många fall genuint oroliga. Vanligtvis bidrar det regionala klimatfenomenet El Niño i Stilla havet till varmare havstemperaturer världen över, men den utgör här inte en relevant förklaring för vårens avvikelser. Regionen har istället precis lämnat en period av klimatfenomensmotsvarigheten La Niña – som istället har en kylande effekt – och har därmed befunnit sig i en övergångsperiod. Det var inte förrän nu i dagarna som El Niño officiellt kunde konstateras, något SMB skriver om och förklarar här. Således är ytterligare temperaturhöjningar att vänta.

Dessutom är Jordens energiimbalans – mängden solstrålning som når Jorden minus den mängd som reflekteras tillbaka ut – även den rekordhög. Samtidigt, som Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto noterat, har halten koldioxid i atmosfären ökat ovanligt mycket under våren.

Varningsklockorna ljuder exceptionellt högt

En oroväckandeinledning på den svenska sommaren. Den värsta starten på en brandsäsong i Kanadas historia och rök som ödelade kanadensiska och amerikanska städer som om det vore en framtidsdystopi. Temperaturrekord efter temperaturrekord som en följd av värmeböljor som vetenskapligt konstateras var mer troliga att inträffa på grund av den globala uppvärmningen. En ovanligt varm vår samtidigt som utsläppen är rekordhöga, med en ovanligt hög ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En global junimedeltemperatur som slår rekord med störst marginal någonsin, samtidigt som havets motsvarighet verkar helt satt ur spel. Många experter frågar sig vad som nu sker.

Men forskarna står just nu utan robusta svar som vetenskapligt kan förklara de exceptionella temperaturökningarna i havet med någon form av konsensus, och kan som skrå inte förklara varför vi ser så många ytterextremer just nu. Världen och politiken verkar hittills fortsätta som vanligt. Men varningsklockorna slår högt – kanske högre än någonsin.