(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Vass kan ersätta växttorv – gynnar både klimatet och Östersjön

Foto: Pixabay

Torvmarker utgör en viktig lagringskälla för att binda kol och kväve från atmosfären. De huvudsakliga användningsområdena för torv är som bränsle och odlingssubstrat. Nu visar en ny finsk innovation hur bladvass kan ersätta växttorven, vilket skulle gynna såväl klimatet som den biologiska mångfalden och Östersjön.

Torv räknas som ett fossilt bränsle eftersom det förnyas väldigt långsamt. Torvbrytningen har ganska liten omfattning i Sverige, men mer än hälften av den globala energianvändningen av torv sker i Finland. Idag står torv för 10 procent av Finlands växthusgasutsläpp. För närvarande används 90 procent av den torv som utvinns i Finland för energi, men användningen av växttorv ökar stadigt. Finlands regering har satt upp ett mål att vara koldioxidneutralt 2035 och koldioxidnegativt därefter. För att uppnå detta måste användningen av kol såväl som torv överges. Ett bra alternativ för torv som växtunderlag verkar nu vara bladvass.

Att avlägsna vass skulle öppnar våtmarken till förmån för fågellivet och det avlägsnar stora mängder kol, fosfor och kväve som annars skulle fortsätta sitt kretslopp i Östersjön. En hektar bladvass kan innehålla upp till 10 kilo fosfor, 100 kilo kväve och över 2 ton kol. Vassröjning kan bromsa Östersjöns övergödning då näring och kol återförs till land. Att ersätta växttorv med vass skulle även gynna klimatet då mera torv förblir orörd.

Om man kunde avveckla all torvutvinning skulle kolsänkan i den finska skogen och marken fördubblas. Om vassförädlingens volym inte räcker till för att ersätta bortfallet av torvbaserade växtunderlag kunde man i stället odla rörflen på de övergivna torvtäkterna, säger Kristina Regina forskare vid Naturresursinstitutet i Finland, till den finlandsvenska tidningen Hufvudstadsbladet.

Bladvass gynnas av övergödningen och leder till att öppna strandängar växer igen. Idag breder vassen ut sig över 100 000 hektar våtmarker i Finland. Ytan av strandängar vid havet i Finland har minskat med 90 procent sedan slutet av 1960-talet. Gamla kulturlandskap har vuxit igen och i dag är nästan alla kulturbiotoper hotade. 

Röjning av bladvass gynnar naturen, men all vass kan inte röjas eftersom även vassbälten utgör viktiga livsmiljöer. Men redan en röjning på 3 000 hektar kunde binda 30 ton fosfor, säger Seppo Knuuttila, expert på näringsbelastning i Östersjön vid Finlands miljöcentral, till Hufvudstadsbladet. 

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.