Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Väst- och sydkusten mest utsatta områden för klimatförändringar

    Tio områden med högst risk för skred, översvämningar, erosion och ras i klimatförändringens spår i Sverige pekas nu ut av de två ansvariga myndigheterna SGI och MSB. Det krävs utökat samarbete, förändrad lagstiftning och inte minst mer pengar för att möta hoten, heter det i rapporten.

    Samtidigt har regeringen i år mer än halverat det redan begränsade omställningsbidraget till kommunerna.

    Det är Sveriges Geologiska Institut och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som i dagarna slutfört regeringens uppdrag att kartlägga hur riskbilden i landet ser ut beträffande översvämningar och olika slags skred som en följd av stigande temperaturer.

    Inte så oväntat är det Västsveriges och Skånes kuster som har högst riskbild för höga vattenstånd i havet, och i Skåne och Blekinge tillkommer även förväntad ökad erosion av de mjuka stränderna. I Västsveriges inland är hela området kring Göta älv och andra större vattendrag de skredfarligaste i landet och i takt med ökad och kraftigare nederbörd krävs nu stora anpassningar.

    Även Mälardals- och Stockholmsområdet uppvisar hög risk, med stora vattendrag, tät befolkning och stor koncentration av känslig infrastruktur. Även kustlandet i mellersta Norrland pekas ut som känsligt.

    Myndigheterna rekommenderar ett brett arbete för mer kunskapsuppbyggnad och samverkan. Inte minst lagstiftningen kring detaljplanering och markanvändnings ses över, eftersom många åtgärder för att till exempel förebygga skred kräver insatser över stora områden med olika fastighetsägare.

    I rapporten görs en värdering av direkta skador om inte anpassningsåtgärder sätts in, till mellan ”20 och 50 miljarder kronor fram till år 2100”, men det betonas att beloppen sannolikt är underskattade.

    Sammantaget bedömer vi att det finns förutsättningar att i tid minska de stora samhällsstörningar och skadekostnader som ras, skred, erosion och översvämning kan medföra, förutsatt att förebyggande åtgärder genomförs, säger SGI:s generaldirektör Johan Anderberg i pressmeddelandet om rapporten.

    I förhållande till de behov som pekas ut, är statsbidragen till klimatanpassning i dagsläget mikroskopiska. År 2021 drogs MSB:s anpassningsbidrag till kommunerna ner med 60 procent, till totalt 50 miljoner kronor. Tidigare utredningar har pekat på kommunala kostnader för klimatanpassningen på mellan 140 och 200 miljarder kronor fram till nästa sekelskifte.

    SKR, Sveriges kommuner och regioner, har också vid flera tillfällen, senast tidigare i år, begärt ökat statligt stöd för att ro i land den gigantiska uppgiften att förbereda samhället på allt som följer i spåren av allt högre temperaturer.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.