Darwins evolutionsteori har nu blivit krångligare. Då arter får svårare att klara sig och ekonomin inte tillåter att alla får räddas är det inte den mest anpassningsbara som överlever, utan den som uppfyller organisationers och forskares kriterier.
Journalisten Michelle Nijhuis har undersökt vilka dessa kriterier är och definierat tre; ”Function-first”, ”evolution first” samt ”hotspots”. ”Function-first” innebär att arter med en unik roll i naturen favoriseras, och ”evolution first” söker att bevara en artdiversitet. ”Hotspots” syftar till att rädda hela ekosystem och kombinerar faktorer av de andra kriterierna.
De tre kan verka heltäckande men har många förlorare när bidrag och budgettering för att bevara arter minskar och miljöpåverkan ökar. Arter som inte håller måttet är bland annat den asiatiska floddelfinen, klipphopparpingvinen och den mindre prärieorren. Mangroveskogarna kan inte heller förvänta sig prioritering.
Kriterierna har använts länge och får nu kritik för att inte följa ESA (Endangered Species Act) från 1973 som fastställde att “all species are fundamentally equal, and everything can and should be saved, regardless of its importance to humans”.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
