Världens medeltemperatur har uppvisat rekord för varje enskild månad under mer än ett års tid. Men bröts den ständigt stegrade rekordsviten eller ej i juli? Europeiska Copernicus och amerikanska NOAA har två olika besked, vilket kan verka förvillande. Klimatologiprofessor Erik Kjellström, SMHI, reder ut frågetecknen för SMB:s läsare.
”Nu är rekordtrenden bruten” och liknande rop hördes på många håll bland medierna, när EU:s byrå för världsobservationer, Copernicus nyligen kungjorde att juli månads medeltemperatur var snäppet lägre än 2023 års mätvärde, vilket SMHI återberättade.
Det skulle betyda att utvecklingen med stegrade värmerekord 13 månader i följd nu brutits – om än med mycket liten differens.
Ungefär samtidigt kungör USA:s meteorologiska myndighet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) att juli 2024 slår rekord för medeltemperatur för 14:e månaden på raken.
Men det är för det första fel att kalla ett marginellt lägre värde för juli i år jämfört med juli 2023 för en bruten trend. Enligt Copernicus var årets julimånads medeltemperatur enbart 0,04 grader lägre än ett år tidigare, och långt över tidigare rekordvärden för julitemperaturer.
Den verkliga trenden, som allt fokus måste ligga på, är den som långsiktigt visar skillnaderna i världstemperatur. Under den förindustriella epoken 1850-1900 var världens medeltemperatur för högsommarmånaden juli svindlande +1,48 grader lägre än vad den är nu, enligt vad den historiska statistiken kan utvisa.
Och för det andra är skillnaden mellan den amerikanska och den europeiska myndighetens julivärden bara 0,06 grader.
– Detta får sägas ligga inom felmarginalerna för de olika dataset som används. Ingen av de båda metoderna som används är mer korrekt än den andra och båda har för- och nackdelar, säger Erik Kjellström.
NOAA, förklarar han, använder sig av en metod som baserar sig på lufttemperaturen över land och yttemperaturen i havet vilket fördelas i ett globalt rutnät. Därefter räknas medelvärden ut för varje ruta. Det finns förstås rutor som inte täcks av någon observation, och då görs så kallad interpolering.
Copernicus arbetar med återanalys, vilket bygger på en avancerad sammanvägning av historiska observationer med hjälp av moderna väderprognosmodeller.
– Vi brukar säga att den process som används här ger oss den bästa tredimensionella bilden av situationen i atmosfären som vi kan ta fram, säger Erik Kjellström.
Intresset för olika rekordsiffror om väder och klimat är ju traditionellt stort hos allmänheten. Kan det intresset så att säga hjälpa till för att klargöra allvarligheten i klimatläget idag, tror du?
– Ja, det tror jag. När vi kommer allt längre ifrån det som vi ser som ”normalt” och samtidigt ser effekterna av klimatförändringen, så tänker jag att medvetenheten om problemet ökar, svarar Erik Kjellström.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
