Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Positiva nyheter

    Effektivt och billigt att skapa nya våtmarker

    Våtmarker och sumpskogar har stor potential att binda koldioxid och öka den biologiska mångfalden. Foto: Rudy and Peter Skitterians från Pixabay

    Att återskapa våtmarker och sumpskogar ger både stor klimatnytta och förbättrad biologisk mångfald. Dessutom är kostnaden låg. Dessa glädjande besked kommer från Naturvårdsverket, som nu utvärderat de insatser som gjordes förra året.

    Det har länge varit väl känt att återvätning av tidigare utdikade våtmarker, och så kallade sumpskogar på torvrik skogsmark, är en lovande metod för att undvika läckage av koldioxid från de ytor som tidigare torrlagts.

    Supermiljöbloggen berättade i fjol om en satsning som Skogsstyrelsen fick klartecken från regeringen att dra igång med syftet att återskapa sumpskogar på dikade skogsarealer. Tekniken är enkel: dräneringsdikena grävs och pluggas igen så att grundvattnet sakta stiger upp till markytan. Då avbryts nedbrytningen av den kolrika marktorven och de klimatpåverkande utsläppen minskar kraftigt.

    Goda resultat för både klimat och miljö

    Projektet finansieras med 169 miljoner kronor till och med 2023. Förhoppningsvis – och rimligen – förlängs det.

    För nu kommer för första gången en rapport om hur bra det fungerar. Naturvårdsverket har studerat miljö- och klimateffekterna av återvätningen i fjol av totalt 18 kvadratkilometer mark, både jordbruks- och skogsmark.

    Återvätningen av de 18 kvadratkilometrarna beräknas ha reducerat växthusgasutsläppen med 7000 ton koldioxidekvivalenter. Här handlar det inte enbart om koldioxid, utan även om metan som är en mycket kraftfull men kortlivad växthusgas.

    Ordet koldioxidekvivalenter anger att effekten av de båda växthusgaserna räknats ihop till en sammanlagd nettoeffekt på klimatet. Och nyttan är stor: siffrorna visar att koldioxidläckaget har minskat så mycket som 3,8 ton per hektar mark. För jordbruksmark som restaurerats till våtmark är effekten på den biologiska mångfalden och vattenkvalitén också mycket positiv. Nyligen beskrev tidskriften Sveriges Natur hur våtmarksprojekten gynnat fågellivet, till exempel.

    Det är enbart en mindre del av de undersökta markytorna som gäller just skog. Skogsstyrelsens projekt startade rätt sent i fjol och startsträckan är lång. Enbart två hektar återbildad sumpskog ingår i granskningen, men mer är på gång. Enligt skogsstyrelsens projektledare Hillevi Eriksson finns nu avtal framme om återvätning om ytterligare 117 hektar skog.

    Mycket dyrare med oprövad CCS-teknik

    Enligt Eriksson, som uttalar sig för Altinget, är kostnaden för att minska koldioxidutsläppen från torvrik skogsmark enbart kring 150 – 200 kronor per ton genom återvätning.

    Om siffrorna stämmer borde detta borga för ett stort politiskt intresse att kraftigt öka användandet av metoden. Man kan jämföra med den på många håll kraftigt upphaussade och inte alls utvecklade så kallade CCS-tekniken, det vill säga avskiljning, insamling och lagring av koldioxid i berggrunden. Lagring av ett ton koldioxid med CCS beräknas kosta cirka 1000 kronor.

    Potentialen för att minska utsläppen från dikad jordbruks- och skogsmark genom återvätning är mycket stor i Sverige. Enligt utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid som lades fram år 2020 kan årligen utsläppen minskas med en miljon ton koldioxidekvivalenter från år 2045. Detta kräver att återvätning görs av 1000 kvadratkilometer skog och 100 kvadratkilometer jordbruksmark.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.