(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

EU ett steg närmare PFAS-förbud och en giftfri miljö

Foto: Pixabay

EU-kommissionen tog ett viktigt steg mot en giftfri miljö när man nyligen presenterade en ny kemikaliestrategi för de kommande åren. Strategin innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen och svårnedbrytbara kemikalier som PFAS.

Den nya kemikaliestrategin är ambitiös och innehåller många områden som är viktiga att arbeta vidare med för att skydda hälsa och miljö. Vi ser fram emot att analysera strategin i detalj och se hur vi kan bidra i arbetet med att genomföra de utlovade åtgärderna.

Det säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist med anledning av EU-kommissionens nya kemikaliestrategi med ambition och målsättningar för kemikaliepolitiken de närmaste åren. Strategin syftar till att förbättra skyddet för människor och miljön från skadliga kemikalier genom att bland annat förenkla och förstärka lagstiftningen samt öka kemikalieindustrins globala konkurrenskraft genom att utveckla säkra och hållbara kemikalier. Den är en del av en nollutsläppsvision för en giftfri miljö som tidigare meddelats i EU-kommissionens ”den gröna given”. Bland annat innehåller strategin åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS.

Därmed går EU-kommissionens kemikaliestrategi väl i linje med rapporten “Giftfritt från början” som Kemikalieinspektionen lämnade över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin i februari 2020 som ett underlag för regeringens fortsatta arbete med miljömålet Giftfri Miljö fram till 2030. För att möjliggöra cirkulära kretslopp lyfter Kemikalieinspektionen bland annat fram i rapporten hur viktigt det är att företagen byter ut och fasar ut farliga kemikalier. 

De nya etappmål som Kemikalieinspektionen i rapporten föreslår är:

  • Fasa ut särskilt farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört så långt som möjligt, genom att beslut om utfasning av ämnena finns för alla användningsområden, senast 2030.
  • Giftfri cirkulär ekonomi. Varor är designade för giftfria och resurseffektiva kretslopp senast 2030. Kraven är höga och likvärdiga för nyproducerade och återvunna material. Kunskap och information om ingående ämnens egenskaper är tillgänglig oavsett i vilket land tillverkningen sker.
  • Minska den samlade exponeringen. Barns utveckling och den biologiska mångfalden skyddas genom att den samlade exponeringen för farliga ämnen har minskat väsentligt, senast 2030.

Parallellt med kemikaliestrategin publicerar EU-kommissionen även ett åttonde miljöhandlingsprogram och flera arbetsdokument, bland annat en översyn över dagens lagstiftning som reglerar hormonstörande ämnen, en sammanställning över kunskapsläge, riskbedömningsmetodik och nuvarande regler kring kombinationseffekter samt ett faktaunderlag kring högfluorerade ämnen (PFAS) och bakgrunden till de åtgärder som föreslås i strategin.

Just PFAS är särskilt viktigt att reglera, eftersom det rör sig om en stor grupp kemiska ämnen med både kända och ännu okända hälso- och miljöeffekter. Enbart de årliga hälsorelaterade kostnaderna från PFAS-exponering uppskattas till 52-84 miljarder euro i hela Europa, enligt en studie av Nordiska Ministerrådet. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) föreslog tidigare i år en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen man kan få i sig utan risk för hälsan. Orsaken är att den nuvarande nivån inte anses vara säker.

Men vad är då egentligen PFAS? PFAS är ett samlingsnamn för flera olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är en stor och komplex grupp på mer än 4 700 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och använts i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel (se även tabell). När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter.

Källa: Kemikalieinspektionen

Två av de mer kända PFAS-ämnena är PFOS och PFOA som är klassificerade som reproduktionsstörande och cancerframkallande. PFOS förbjöds inom EU 2008 och samma förbud införs inom EU under 2020 för PFOA. PFOA användes i produktionen av Teflon ända fram till år 2012. Året efter, 2013, hamnade kemikalien på den Europeiska kemikalielagstiftningen REACH kandidatlista för “Substances of Very High Concern” (ämnen som inger mycket stor oro). 

Brandsläckningsskum är ett användningsområde för PFAS som fått mycket uppmärksamhet i och med rättsfall där invånare anser sig ha blivit förgiftade av PFAS via dricksvattnet. Mellan 1985 till 2003 använde bland andra Försvarsmakten brandsläckningsskum som innehöll PFOS. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks nämligen kunna öka risken för negativa hälsoeffekter. Försvarsmakten och exempelvis flygplatsbolaget Swedavia har konstaterat att det finns rester av de förbjudna kemikalierna i på flera platser runt om i landet och Naturvårdsverket har identifierat runt 2 000 potentiella utsläppskällor, såsom brandövningsplatser, avloppsreningsverk och platser där avfall hanteras.

Nyligen rapporterade Naturvårdsverket att de, tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), hade identifierat drygt 11.000 platser där giftigt brandskum används. Dock redovisar rapporten bara platser som förorenats mellan 1998 och 2015. Stora mängder PFAS-skum användes före 1998, vilket gör att det fortfarande kan finnas ett mycket stort antal platser där dricksvatten och miljö kan ha tagit skada, platser där mätningar ej gjorts och som därför fortfarande är okända.

PFAS-ämnen är extremt svårnedbrytbara och kommer därför att ansamlas i miljön och öka över tid. Av den anledningen kallas de ibland för “evighetskemikalier.” PFAS är ett av världens mest spridda ämnen med global spridning och de har liknats vid vår tids PCB och DDT. Vissa PFAS är bioackumulerande, det vill säga, de ansamlas i organismer och ökar uppåt i näringskedjan, vilket är anledningen till att man har funnit bland de högsta nivåerna i isbjörnar långt borta i Arktis.

Det är därför den nya EU-strategin är så viktig, eftersom det är på EU-nivå, och helst globalt, som regleringar och förbud måste komma. Strategin presenterar en hierarki för kemikaliehantering som utgår ifrån att främja utveckling av säkra och hållbara kemikalier samtidigt som problematiska icke-nödvändiga ämnen fasas ut. Förhoppningsvis kan det få effekt och leda till utveckling av säkra produkter.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.