EU inför klimattullar: ”Enda möjligheten klara Parisavtalet”

Den liberala gruppen i EU-parlamentet vill nu skärpa handelssystemet för utsläppsrätter (ETS) och stärka de klimattullar (CBAM) som förbereds inom EU för att klara Parisavtalet.

CBAM, som står för Carbon Border Adjustment Mechanism, har som syfte att jämna ut kostnadsbördan mellan europeiska företag som ingår i EU:s utsläppshandel och företag utanför EU.

I dagarna pågår behandling av förslaget i EU-parlamentets handelsutskott, och huvudförhandlare är svenska liberalen Karin Karlsbro. Från och med år 2022 ska klimattullen börja rulla under en testperiod.

I förslaget betonas att forskningsstödet för ett globalt pris på fossila växthusgasutsläpp är massivt, i synnerhet beträffande koldioxid, eftersom det är ett av de effektivaste sätten att snabbt börja minska utsläppen. I väntan på ett sådant pris bör EU göra vad man kan för att öka omställningstrycket, enligt dokumentet.

I avsaknad av en global prissättning av koldioxid kan CBAM spela en viktig roll. Men det krävs att den utformas i linje med världshandelsorganisationen WTO:s regler och riktas mot klimatutsläppen för att hindra koldioxidläckage. Förslaget innebär att när vissa varor med stora utsläpp importeras till EU kommer de behöva betala en summa som motsvarar vad samma produkt fått betala för sina utsläpp, om produktionen hade skett inom EU, skriver Karlsbro i ett pressmeddelande.

Världshandelsorganisationens regler lär inte tillåta att EU lägger tullar på importvaror utan vidare, även om syftet är att bromsa koldioxidutsläppen, och samtidigt gynnar egna företag med liknande utsläppsprofil genom att tilldela dessa gratis utsläppsrätter. Det systemet har för övrigt kritiserats starkt och bidrog länge till en betydande ineffektivitet hos ETS-systemet. Därför ingår i planeringen att de gratis utsläppsrätterna ska fasas ut snabbt för berörda företag och helt upphöra för att därmed likställa företagen inom EU med konkurrenterna utanför unionens gränser.

Parallellt med utarbetandet av CBAM vill den liberala parlamentsgruppen, som kallar sig Renew Europe (där svenska L och C ingår) vässa utsläppshandeln, ETS, som är föremål för revidering eftersom det inte räcker för att uppnå målet för 2030 om 55 procents lägre CO2-utsläpp inom EU.

Bland de förslag som läggs fram av gruppen kan nämnas snabbare nedtrappning av antalet tillgängliga utsläppsrätter, fler industrigrupper i tullsystemet (till exempel kemikalie- och plasttillverkare), snabbare införande av detsamma, samt även inkludering av sjöfart, flyg, bostäder och vägtransporter i ETS.