”Gretaeffekten” kan ge skärpta klimatmål i EU

EU-parlamentets miljöutskott har i veckan röstat om hur ambitiösa utsläppsmålen ska vara i den kommande klimatlagen. Dagens mål är 40 procents minskning men nu anser miljöutskottet att kommissionens mål är för låga – och vill i stället att målet ska vara en minskning på 60 procent till 2030. En tydlig skärpning från ursprungliga förslaget på 55 procent till 2050, även om miljörörelsen hade hoppats på ännu mer.

Miljöutskottet ställer sig också bakom utfasning av fossila subventioner till 2025, och att alla medlemsländer ska vara klimatneutrala år 2050. Med tanke på att EU är världens tredje största utsläppare av växthusgaser har klimatmålen potential att verkligen påverka klimatarbetet globalt – både direkt, genom utsläppsminskningar, och indirekt genom signalen det skickar till omvärlden och inte minst de andra utsläppsjättarna USA och Kina.

Tysken Michael Bloss, en av den gröna gruppens representanter, menar att de strängare klimatmålen aldrig hade omfamnats utan Fridays for Future. Greta Thunberg, som deltog i klimatdiskussioner med EU-kommissionärer i mars 2020 där ett mindre ambitiöst mål diskuterades, var tydlig med sin kritik. I ett öppet brev betonade 34 ungdomsklimataktivister, inklusive Thunberg, att EU istället för att sätta upp långsiktiga mål bör fokusera på utsläpp av koldioxid just nu om världen ska uppfylla åtagandena som gjordes för fem år sedan i Parisklimatet.

Nollutsläppsnettot 2050 för EU är lika med kapitulation. Det betyder att ge upp. Vi behöver inte bara mål för bara 2030 eller 2050. Vi behöver framför allt dem för 2020 och nästa månad och år framöver. menar Greta Thunberg.

Svenska Jytte Guteland (S) är parlamentets huvudförhandlade för den nya klimatlagen och har drivit linjen om 65 procents minskning. Trots att hon tidigt tvingades ge upp det ursprungliga målet är hon nöjd med resultatet i miljöutskottet.

Detta är en viktig delseger för en starkare och bättre klimatlagstiftning och den historiska målsättningen om ett klimatneutralt EU senast år 2050. Vi har lyckats med ett antal rejäla förbättringar av kommissionens förslag, säger Jytte Guteland till Europaportalen.

Fem av de sex svenska ledamöterna i miljöutskottet – Guteland (S), Pär Holmgren (MP), Malin Björk (V), Frederick Federley (C) och Karin Karlsbro (L) – röstade på de skärpta förslagen. Den sjätte ledamoten, moderaten Jessica Polfjärd, kallade de höjda klimatmålen för ”orealistiskt” och valde att lägga ner sin röst.

Nästa avgörande steg kommer nästa vecka, när EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen ska hålla ett linjetal till unionen. Mycket talar för att hon kommer att argumentera för ett mål på 55 procents utsläppsminskningar. Parallellt med detta pågår sedan förhandlingar inom EU-parlamentet, som kulminerar i en omröstning i början av oktober.

En avgörande fråga som förhandlas på vägen är också vilka sanktionsmöjligheter som kommer att finnas mot medlemsländer som inte följer lagen. Sedan ska ministerrådet också säga sitt innan EU slutligen får en ny klimatlag – kanske inte med 60-procentskrav, men säkerligen mer ambitiös än många trodde så sent som i våras.