Markägare visar intresse för att återdika våtmark som aktiv klimatåtgärd

Dikade torvmarker orsakar i Sverige lika stora klimatutsläpp som landets hela personbilstrafik. Tidigare i år fattade därför regeringen beslut om att stimulera markägare till att återdika våtmark med ett särskilt bidrag. Nu visar även markägare intresse för åtgärden.

Som SMB tidigare rapporterat har regeringen i år beviljat Skogsstyrelsen ett treårigt anslag på sammanlagt 169 miljoner kronor. Pengarna ska huvudsakligen gå till de skogsägare som istället för traditionell återplantering väljer att återdika tidigare dikade skogsmarker.

Varför är återdikning positivt för klimatet?

Enligt en nyligen utgiven rapport från Skogsstyrelsen pågår ett omfattande läckage av koldioxid från dikade våtmarker som omvandlats till skogsmark, utsläpp som inte kompenserades av att låta ny skog växa på marken. Den här typen av mark motsvarar cirka 3,5 procent av den totala produktiva skogsmarken i Sverige. 

Den återdikning som planeras ska enligt rapporten ge totalt sett lägre utsläpp över tid eftersom  utsläppen av koldioxid och lustgas därmed förväntas minska. Dock bidrar återdikning även till ökade utsläpp av metan, men den ska ändå enligt rapporten ge en totalt sett minskad klimatpåverkan ur ett 100-årsperspektiv. 

Åsa Kasimir, forskare på institutionen för geovetenskap på Göteborgs universitet, säger till Sveriges Radio att det går att balansera återdikningen så att metanutsläppen blir så små som möjligt. Hon säger att om vattennivån inte höjs så att det blir helt syrefritt på marken, det vill säga till strax under markytan, går det att ha kvar mer metan i marken.

Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen och en av rapportförfattarna, menar att det framförallt är återdikningen på bördiga torvmarker som ska ha visat bäst resultat. Han säger:

Om man prioriterar rätt marker finns en potential för en betydande minskning av utsläppen.

Positivt intresse från markägare

Sveriges Radio rapporterar nu även ett ökat intresse för återdikning hos markägare. I deras intervju med markägaren Anders Lönnberg, vars mark består till mer än hälften av dikad torvmark, märks intresset av återdikning:

Effekten av dikningen är inte lyckad, utan tvärtom, nu har det upptäckts att jag har utsläpp av växthusgaser från den här mossen. Eftersom jag inte har någon nytta av den kan jag lika gärna lämna över den till någonting annat.