Matsvinnet minskar – men nivån måste halveras

17 kilo per person och år – så mycket ätbar mat slänger svenskarna. Det är en nedgång från tidigare mätningar som visade 19 kilo matsvinn, rapporterar SVT.

Av all den mat som produceras i världen slängs ungefär en tredjedel, vilket motsvarar 8-10 procent av alla växthusgasutsläpp, enligt Livsmedelsverket. I linje med Agenda 2030 och mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, har Sverige som målsättning att halvera matsvinnet till 2030. Det kräver en rejäl minskning: ner till 8,5 kilo per person och år.

Matsvinnet är störst i våra hem, men även i restaurangverksamheter och matbutiker är det ett stort problem – och samtliga parter behöver minska svinnet. Naturvårdsverket uppger att ungefär 28 procent av de svenska hushållens matavfall (vilket inkluderar även oundvikligt matavfall som skal, ben och sump), är matsvinn, det vill säga mat som hade kunnat ätas.

För några år sedan lanserades livsmedelsmärkningen “ofta bra efter” som komplement till “bäst före”. Märkningen, som är frivillig för matproducenter att använda, har godkänts av Livsmedelsverket och har successivt börjat användas på fler varutyper.

Syftet är att förtydliga för konsumenter att maten i de flesta fall är fullt ätbar längre än det angivna “bäst före”-datumet. I en undersökning från Livsmedelsverket utförd hösten 2021 uppger 8 av 10 att de tror på mindre matsvinn med den nya märkningen.

Restauranger och storkök kan också vidta åtgärder för att minska matsvinnet. Det handlar bland annat om att servera mindre portioner, planera menyer så att färska ingredienser kan användas i flera rätter, ge bort överbliven mat i stället för att kasta den, använda äldre råvaror före nyare, och att erbjuda gästerna möjligheten att ta med sina rester hem.

Som ett stöd för restaurangverksamheter har Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) tagit fram “Handbok för minskat matsvinn”, som adresserar kökssvinn, serveringssvinn, tallrikssvinn och svinn utanför den egna verksamheten.