Miljörörelsen vann viktig klimatstrid i EU-domstolen: ”Mycket goda nyheter”

Det kontroversiella handelavtalet ECT, Energy Charter Treaty, som ger energibolag rätten att stämma stater som vill minska koldioxidutsläppen, får inte användas inom EU. Det beslutet har EU-domstolen nu fattat.

Upplösningen av den här konflikten, som mött begränsad uppmärksamhet i förhållande till sin stora betydelse, mottas med stor tillfredsställelse av bland andra miljöorganisationen Friends of the Earth/Jordens Vänner:

Klimatkrisen har inte råd att kompensera företag med miljardbelopp varje gång våra regeringar fattar beslut om klimatåtgärder. Det är mycket goda nyheter att EU-domstolen konstaterar att sådana investeringsskydd inte är förenliga med unionens lagar, säger organisationens samordnare för ekonomisk rättvisa, Paul de Clerck i en presskommentar till domen.

Energy Charter Treaty (ECT) slöts mellan de flesta EU-länderna och cirka 25 ytterligare nationer år 1994. Det ger rätten för energiföretag inom de undertecknade staterna att begära ersättning för gjorda investeringar, om dessa riskerar att bli olönsamma som en följd av politiska beslut. Besluten kan ligga inom såväl klimatområdet som gällande exempelvis arbetsvillkor inom bolagen.

EU-domstolen fäller sitt avgörande i en konflikt som inte direkt berör vare sig något EU-land eller något företag inom EU. I samband med att det ukrainska företaget Komstroy Investment stämt Moldavien säger domstolen att ECT-bestämmelserna inte är förenliga med unionens lagstiftning och alltså inte får användas här.

En lång rad EU-parlamentariker har länge tryckt på för att unionen ska göra ECT ogiltigt, med motiveringen att avtalet är förödande för de politiska ambitionerna att klara klimatkrisen. I en stor interpellation i fjol pekade politikerna på att detta fram till år 2050 innebär en möjlighet för energibolagen att kräva ersättningar på upp till närmast ofattbara summan 21 biljoner kronor.

Svenska statligt ägda Vattenfall hör till de bolag som försökt klämma ut enorma skadestånd. 2012 stämdes tyska staten på 65 miljarder kronor med hänvisning till ECT för dess beslut att inleda utfasningen av kärnkraft. I fjol bilades tvisten då Vattenfall fick 17 miljarder kronor i ersättning, enligt uppgifter i tidningen ETC.

Vattenfall har dock även investerat mångmiljardbelopp i bland annat tysk kolkraft, exempelvis i kraftverket Moorburg i Hamburg, trots omfattande folkligt och politiskt motstånd. Den här synnerligen tveksamma satsningen på massiv kolförbränning fick avvecklas i förtid, men förlusten på cirka 27 miljarder kronor har inte Vattenfall försökt få tillbaka via ECT-bestämmelserna. De kommer att bäras av ägarna, de svenska skattebetalarna, berättade SVT i fjol.