Regeringen ångrar sig om klassning av biogasbilar

Efter mycket kritik och påtryckningar ändrar sig nu regeringen och slopar sitt förslag om att biogasbilar inte ska klassas som miljöbilar. Därmed ändras inte heller upphandlingsreglerna för statliga myndigheter när det gäller inköp av biogasdrivna tjänstefordon.

Det väckte stor förvåning i biogasbranschen, bland kollektivtrafikföretag och inom regioner och kommuner när regeringen för en tid sedan presenterade sitt förslag om att klassa om biogasdrivna bilar och försämra deras status som ett klimatvänligt alternativ. Därmed skulle dessa bilar inte vara aktuella som tjänstefordon hos de statliga myndigheterna.

Helomvändningen: Biogasen blir kvar

Regeringen försvarade sitt förslag med att inköp av tjänstebilar inom de statliga myndigheterna handlar om så begränsat antal varje år att det inte skulle spela någon roll. Men i remissrundan sågades förslaget grundligt, bland annat av IVL (Svenska Miljöinstitutet) och väckte farhågor om att signalen till marknaden är att biogasbilar är ett dåligt klimatalternativ, och att intresset för att satsa på ökad produktion av biogas därmed skulle minska.

”Slå inte undan benen för den svenska biogasmarknaden” skrev en rad regionpolitiker i ett debattinlägg som var kritiskt mot både den svenska regeringens hållning och EU:s miljöbilsdefinition. EU kräver i förordningen för offentliga upphandlingar av tjänstebilar att 38,5 procent ska vara rena elbilar. Det svenska förslaget gick ännu längre än så och skulle helt straffa ut biogasbilarna från statlig upphandling.

Men regeringen har alltså lyssnat och skrotar nu sitt förslag. ”Med dagens besked kan jag konstatera att gasbilar även fortsättningsvis kommer räknas som miljöbilar vid statlig upphandling” säger infrastrukturminister Tomas Eneroth i pressmeddelandet från näringsdepartementet.

Välkomnas av aktörerna

Beskedet glädjer projektledare Joel Karlberg på västsvenska intresseorganisationen Biogas Väst, som arbetar för att främja ökad produktion och konsumtion av biogas, såväl i personbilar som tyngre lastbilar.

– Ja, för det fanns en oro i branschen för att regeringen med sin hållning skulle sänka efterfrågan på de biogasbilar som ändå finns på marknaden, och i förlängningen sänka förtroendet för biogas även inom andra sektorer, säger han till Supermiljöbloggen.

Joel Karlberg pekar på att den biogas som framställs av gödsel har synnerligen god klimateffekt eftersom den hindrar läckage till atmosfären av den mycket kraftfulla växthusgasen metan, samtidigt som fossila koldioxidutsläpp förhindras eftersom biogasen ersätter bensin.

– Sverige är ju en mycket liten marknad för biltillverkarna och jag tror inte direkt på någon ökning av nybilsproduktionen. Däremot finns ett växande intresse för konvertering till biogasdrift och flera företag satsar på detta. Jag hoppas nu också att regeringen fullföljer och genomför sitt förslag om en konverteringspremie.

Kan bli viktigt i omställning av tung trafik

Det biogassegment som verkligen växer, trots osäkerheten som regeringens förslag vållat, är LBG. Det är en typ av biogas som kyls ned till flytande form och blir högvärdigt nog att driva tunga lastbilar. Flera nya produktionsanläggningar är på gång inte bara i Sverige utan även i Storbritannien, Danmark och Nederländerna. Inom några månader väntas till exempel finskägda Gasum starta sitt bygge av en gödselbaserad biogasfabrik i Skaraborg.

– Det som är riktigt intressant och värdefullt med LBG är att det är ett fullt fungerande alternativ för det riktigt tunga segmentet lastbilar där elmotorer inte är det. Och både Volvo och Scania har satsat på modeller som fungerar väl, säger Joel Karlberg.

Bara några dagar efter att regeringen förklarat att man bytt fot, inträffade en inte helt väntad nyhet från klimattoppmötet COP 26 i Glasgow om metan, fordonsgasens huvudsakliga beståndsdel.

Efter ett initiativ av USA:s president Joe Biden ställer sig nu, som SMB rapporterade om, 100 länder bakom utfästelsen att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030. Metanets växthuseffekt är i storleksordningen 30 gånger högre än koldioxid i det riktigt korta perspektivet, och därför väsentligt att minska snabbt.

Det är inte minst metanutsläpp från läckor i rör och ledningar vid naturgasutvinning som behöver åtgärdas – men även från jordbrukssektorn.

Kan man tänka sig att ett ökat globalt fokus på metanutsläpp i förlängningen även gynnar svensk biogasproduktion?

– Jag har inte tänkt den tanken, men det är ju fullt möjligt. Kopplingen finns ju, säger Joel Karlberg till Supermiljöbloggen.