Unga stämmer svenska staten: ”Vi tar skada”

Det sköljer en klimatjuridisk våg över världen. I fler och fler länder startar barn och unga rättsprocesser för att ställa makthavare till svars för att de inte gör tillräckligt för att stoppa klimatkrisen. Nu har turen kommit till Sverige. SMB har pratat med Iris Elmér, en av företrädarna bakom nystartade Auroramålet. 

Auroramålet ligger ännu i startgroparna, men har redan fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Att den motsvarande rörelsen i Frankrike nyligen lyckades fälla staten för klimatpassivitet har gett den svenska gruppen momentum i debatten. En stor inspiration är också rättsfallet Urgenda i Nederländerna, där ungas klimatkamp ledde till att regeringen tvingades skärpa landets klimatpolitik.

Nu kan Sverige få en liknande historia. Men vilka är Aurora egentligen? Vi har pratat med Iris Elmér, som är 20 år gammal och en av de blivande målsägandena. 

Hej Iris! Berätta, vad är Aurora? 

– Aurora är ett ungdomslett nätverk där vi jobbar för att stämma svenska staten för bristande miljö- och klimatarbete och de skador som det bristande arbetet redan orsakat. Nätverket leds och frontas av ungdomar, och vi tar hjälp av några vuxna som backar upp oss. Vi får också stöttning av flera andra miljöinitiativ och -organisationer, som Fältbiologerna, Klimatklubben och Våra barns klimat. Vi planerar att lämna in stämningsansökan senare i år.

Varför stämmer ni svenska staten?

– Vi stämmer staten dels för att den görs alldeles för lite för att hejda klimatkrisen och för att många människor redan har tagit väldigt mycket skada av det, både psykiskt och fysiskt. Människor tvingas fly från sina hem när skogsbränderna slår till, samers personliga ekonomi går på knäna på grund av sinande rennäring och kommuners skattepengar går till skyddsvallar som ska skydda befolkningen mot höjda havsnivåer. Staten och politiken måste lyssna på forskningen och agera därefter. Det kan låta uttjatat men är fullt rimligt. 

Vilken del av lagstiftningen siktar ni på att använda? 

– Barnkonventionen kommer troligtvis vara en grundbult. Dels för att det idag inte finns särskilt mycket praxis och prejudikat på området, dels för att det överlag är viktigt att stärka barnkonventionens roll i det juridiska systemet. På pappret säger lagen att staten är skyldig att säkra barns rätt till liv och utveckling, men samtidigt gör klimatkrisen att alla ungas liv extremt osäkert. Vi tittar också på att använda delar av klimatlagen, EU-konventionen och Generationsmålet.

Att driva juridiska processer är ett stort åtagande. För några år sen försökte Fältbiologerna och PUSH stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning genom det uppmärksammade Magnoliamålet. Varken tingsrätt eller hovrätt tog upp fallet. Hur ska ni se till att Auroramålet faktiskt blir verklighet?

– Som jag ser det var Magnoliamålet före sin tid. Samhället i stort var tyvärr inte moget för att prata miljö och klimat på det sättet. Men sedan dess har vi sett många juridiska framsteg nere på kontinenten, till exempel i Frankrike och Nederländerna. Auroramålet har hittills fått väldigt bra respons från miljörörelsen och uppmärksamhet i media. Oddsen för att vårt fall ska tas upp är mycket bättre än för Magnoliamålet, helt enkelt för att för att klimatfrågan är mycket högre upp på agendan idag. Domstolarna som avslog Magnoliamålet menade då att skadorna av klimatkrisen bara var teoretiska idéer, men sedan dess har vi sett fler faktiska skador i Sverige som kan kopplas direkt till klimatkrisen. Till exempel ökade överdödligheten under det extremvarma sommaren 2018, vilket var en direkt orsak av eskalerande globala rubbningar i klimatet. 

Oavsett vad man tycker om nuvarande regering så har det gjorts en del framsteg på klimatområdet det senaste åren, exempelvis den nya klimatlagen och omställning i basindustrin. Trots detta ser Sverige ändå inte ut att nå sina klimatmål. Varför drar ni just den här regeringen inför rätta? 

– Det har absolut har funnits regeringar som varit värre, men nu är det denna regering som sitter för närvarande. Vi kan inte vänta längre, och det som gjorts hittills räcker ju inte till – de stora förändringarna hade jag helst sett ske redan i förra veckan. Miljöpartiet pratar ju inte om annat än miljö och klimat, men ändå så händer det alldeles för lite. Det finns en politisk dissonans mellan vad som sägs och vad som görs. Stora delar av coronastödet har gått till fossilbaserade industrier. Världens samlade seriösa forskare är inne på samma spår – Sveriges klimatmål till 2045 är egentligen alldeles för sent satt. Vi måste skärpa oss, oavsett politisk färg. 

Ni har redan fått stor uppmärksamhet i sociala medier. Vad är ert nästa steg?

– Just nu letar vi unga som vill vara kärande i rättsprocessen. Vi kommer också hålla ett seminarium i slutet av februari för att diskutera förutsättningarna för att driva processen, där flera miljörättsliga experter medverkar. vi kommer presentera tre olika rapporter som våra grupper av juriststudenter har tagit fram.  

Hur gör man om man vill hjälpa er?

– En grej en kan göra är att gilla och sprida våra grejer på sociala medier. Hör av er och hjälp till, vi välkomnar allt ifrån “jag är asbra på webbdesign” till “jag är tolv och år och har massor med klimatångest”. Utöver den rättsliga biten är ett huvudmål att få upp krisen på samhällsagendan, så se också till att prata om våra frågor på fikarasten och hemma vid matbordet. 

En sista fråga: var kommer namnet Aurora från? 

– Vi ville ha ett namn som som kopplar till natur eller naturfenomen. Aurora är dels naturfenomenet norrsken, dels en fjärilsart som både symboliserar förlust av biologisk mångfald och den fjärilseffekt vi hoppas att vårt engagemang ska få för Sveriges klimatarbete. 

Här hittar du Auroramålets facebook och instagram.