Avslöjar: Svenskt agerande riskerar Östersjöns ekosystem

Kammaneten slog ut svarta havets sardiner. Har även kommit till Östersjön men det är ännu oklart om eller hur den påverkat.

Det är spridningen av så kallade invasiva arter som är på agenda inom IMO. Invasiva arter är djur eller organismer som på ett onaturligt sätt planteras ut i en miljö de inte är ämnade för. När de väl fått fotfäste i den nya miljön kan de skapa problem för ekosystemet och till exempel utrota andra arter.

En av de värsta spridarna av invasiva arter i haven är den så kallade barlasten som används av sjöfarten. Det är vatten som placeras i ett fartyg för att se till så att det får bra stabilitet. Vattnet sugs ofta upp på ett ställe och släpps sedan ut på annat håll. Med följer djur och organismer som då kan bli invasiva och förstöra miljön. 

Kinesisk Ullhandskrabba som etablerat sig i Tyskland har börjat komma till Sverige. Kostsam för samhället för att den underminerar flodbankar med sitt grävande. I Tyskland hade man 2008 konstaterat att dess grävande kostat dem 800 000 miljoner kronor. Konkurrerar även med lokala arter.

Nu pågar det alltså ett arbete för att reglera hur sjöfarten ska “rena” sitt vatten innan de släpper ut det för att undvika invasioner. Men det finns utrymme för undantag i regelverket och nu diskuteras i de nordiska länderna hur undantagen ska se ut. 

– Det är bedrövligt, säger Mattias Rust, sjöfartsansvarig på Världsnaturfonden WWF till Supermiljöbloggen. Man gör sig redo att spela rysk roulett med Östersjön och tror att man är odödlig för det klickade den första rundan.

– I Östersjön har vi ännu inte råkat ut för någon katastrof så som till exempel i Svarta Havet men däremot många mindre invasioner, berättar Mattias. Dessa mindre invasioner stressar ekosystemen som redan är hårt misshandlade av till exempel överfiske och övergödning.

Svartmunnad smörbult kom från svarta havet på 90-talet och har etablerade sig främst utanför polska kusten. Har börjat sprida sig norrut.

Undantagen som kan göras är när fartyg reser mellan havsområden som anses “lika”. Enligt WWF är underlagen för dessa undantag vagt formulerade, framförallt eftersom man inte vet tillräckligt om vilka arter som finns i våra hamnar där barlastvattnet byts.

– Gör Sverige och de andra Östersjöländerna ett hafsigt arbete hotar man att urvattna hela regelverket, säger Mattias. Inte bara i Östersjön. Andra länder och regioner tittar på vad som görs här, så Östersjöländernas agerande får troligen effekt långt bortom våra egna vatten.