Bildt: ”Vi står naturligtvis i löpande i kontakt med berörda länder”

Utrikesministern svarar på vad regeringen gör för den svenske Greenpeace-aktivisten som är fängslad i Ryssland.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om de 70 svenska riksdagsledamöter från sex olika partier som krävt att Ryssland omedelbart friger de 28 aktivisterna från Greenpeace samt de två frilansjournalisterna. Dessa 30 personer greps alla ute på Barents hav i september i samband med en protest som riktade sig mot oljebolaget Gazprom.

Supermiljöbloggen har också skrivit om den riksdagsfråga som Carl Bildt fått av Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Hans Linde, och som handlar om huruvida utrikesministern och regeringen tänker vidta några åtgärder för att den svenske miljöaktivisten ska släppas fri.

Svaret har nu kommit från Bildt som bland annat skriver:

Dima Litvinov stöds konsulärt av vårt generalkonsulat i St Petersburg och av vår svenske honorärkonsul i Murmansk som besöker honom regelbundet. Vi står i kontakt med såväl anhöriga som den ryska försvararen och lokala myndigheter. Då Litvinov även är amerikansk medborgare stöds han konsulärt också av USA.

Vi följer självfallet ärendet och utvecklingen i rättsprocessen nära.

Jag noterar att Nederländerna agerar i enlighet med sin speciella folkrättsliga ställning såsom fartygets flaggstat, och att man har tagit ärendet till Havsrättsdomstolen i Hamburg. Vi står naturligtvis i löpande i kontakt med Nederländerna m.fl. berörda länder i ärendet.

Bildt förklarar också i svaret att varje stat ansvarar för sin egen rättskipning och sin egen rättsordning, men att alla stater samtidigt måste ”följa sina folkrättsliga åtaganden, och en bedömning av eventuella brott mot folkrätten måste avgöras från fall till fall”.

Hur Bildt bedömer detta fall går han dock inte närmare in på.

Samtidigt, i ett brev från fängelset i Ryssland, skrivet i oktober men som publicerats först nyligen i Expressen, berättar den fängslade Dima Litvinov:

Det viktigaste verktyget som myndigheterna använder för att bryta ner oss är känslan av isolering. (…)

Isoleringen är särskilt svår eftersom vi hålls ifrån varandra. Den andra metoden för att pressa oss psykologiskt är osäkerheten – både om hur länge vår prövning kommer att fortsätta, och för de flesta av oss allra viktigaste – hur våra älskade klarar sig. (…)

Alla andra grejer – skitmat, smutsiga celler, att vara instängd från solljuset, och endast se solen genom ett galler, ja visst är det tufft, men för mig åtminstone hanterbart. (…)

[F]rån mitt perspektiv, ifall vår protest och det som vi genomlever nu kommer att leda till att oljebolagen i Arktis undermineras, och att människor över hela världen, särskilt i Ryssland, förmås förstå realiteten och den akuta kris som vi försöker förhindra – ja, det är väl värt några veckor eller månader eller (suck) även år bakom galler.
Fred, Dima