Att återställa naturen ger många vinster, om det görs på rätt sätt

”Rewilding” – att återställa ett område till ett mer naturligt skick – har stora fördelar för bland annat den biologiska mångfalden. Det visar ett par exempel från Storbritannien. Men det är viktigt att insatserna görs på rätt sätt, så att nyttan blir maximal för både den biologiska mångfalden, klimatet och lokalsamhället.

FN:s klimatpanel IPCC och FN:s plattform för biologisk mångfald IPBES har båda framhållit värdet av naturrestaurering. EU har också antagit en förordning på området, som ska bli underlag för nationella planer. Rewilding – återförvildande – är ett snarlikt begrepp men handlar mer om att återinföra naturliga processer än att reparera skadade ekosystem.

Flera goda exempel på återförvildande har lagts fram på sistone. Ett av dem är i Skottland, där det finns återförvildade områden inom Northwoods Rewilding Network. Forskare vid Liverpool John Moores University har jämfört förekomsten av fåglar, humlor och fjärilar i 11 av dessa områden och jämfört resultatet med intilliggande områden.

Tio gånger fler pollinatörer

Studien visade att den biologiska mångfalden ökat i alla avseenden i de återförvildade områdena. Antalet fågelarter hade mer än fördubblats, och deras häckningsområden hade ökat ännu mer. Mångfalden av humle- och fjärilsarter hade mer än fördubblats, deras förekomst hade ökat mer än tiofaldigt, och antalet nektarrika växter som gynnade pollinatörerna hade också ökat kraftigt.

Positivt var även att återförvildandet inte skadat den ekonomiska verksamheten i och kring områdena. En gård hade blivit ett populärt mål för ekoturism, och en annan erbjöd guidade turer och gömslen för att observera vilda djur.

”De återförvildade områdena är fortfarande viktiga för oss, antingen som ställen där man kan observera vilt eller för bete till våra köttdjur. Återförvildning har gynnat både natur och ekonomi här”, säger ägaren till den senare gården, Tom Bowser.

Ett exempel på andra positiva följder av återförvildande kommer från Somerset i sydvästra England. I Holnicot Estate, ett område som ägs av natur- och kulturarvsstiftelsen National Trust, har man återställt floder och våtmarker till deras ursprungliga tillstånd. Naturen i närheten blev på så sätt betydligt mer motståndskraftig mot värmeböljor. Andra delar av Holnicote Estate blev uttorkade och skadade av hettan i England i somras, medan områdena kring floderna och våtmarkerna fortfarande grönskade.

”Vi har lyckats skapa ett system som behåller vatten när det är torka, håller våtmarkerna friska och tar emot vatten vid häftiga regn, vilket skyddar byarna nedströms från översvämningar”, säger Ben Eardley på Holnicote Estate till tidningen Guardian.

Det är samtidigt viktigt att alla dimensioner vägs in, så att inte ett mål gynnas på bekostnad av andra viktiga mål. Om man till exempel bara vore ute efter att suga upp koldioxid, så skulle snabbväxande planterade skogar vara den bästa kolsänkan – men då missgynnas den biologiska mångfalden. Och om man vill låta före detta jordbruksmark växa igen för att gynna den vilda naturen, så kan de större mängderna av torr växtlighet öka risken för skogsbränder.

Europakarta visar möjliga vinster

Sådana avvägningar tas upp i en artikel i One Earth, en tidskrift som ingår i Cell Press. Den innehåller bland annat en Europakarta där en enda dimension markeras med grönt men där två överlappande dimensioner är gula och tre är röda. De senare visar alltså områden där man skulle kunna nå både ekologiska, klimatmässiga och socioekonomiska vinster på samma gång. Författarna kallar angreppssättet för ”klimatsmart återförvildande”.

”Vi ville hitta sätt att inte bara prioritera naturrestaurering utan också få med klimatnytta och positiva effekter för lokalsamhället”, säger forskaren Gavin Stark till webbsajten Rewilding knowledge.

Tanken är att detta angreppssätt ska kunna kombinera olika mål. Det ska bli lättare att se var dessa olika inriktningar helt naturligt kan stärka varandra, och var de skulle kunna göra det med rätt sorts interventioner.