COP30: Anpassning, skogar och finansiering i fokus när klimatmötet flyttar till Amazonas

Nu i november samlas världens ledare i Belém, Brasilien, för det trettionde FN-klimatmötet, COP30. Trots växande klimattrötthet och ökande politisk skepsis hoppas experter att mötet kan ge ny kraft åt det globala klimatarbetet – särskilt om rika länder kan enas om ökat stöd till de mest sårbara.

Enligt The Independent kan årets COP bli ett avgörande test för om Parisavtalets löften fortfarande kan omsättas i verklig handling. Sedan avtalet slöts 2015 har regelverket för klimatarbetet i stort sett färdigställts, men utsläppen fortsätter att öka. Endast omkring 30 procent av världens utsläpp omfattas av nya nationella klimatplaner inför 2035, vilket långt ifrån räcker för att nå 1,5-gradersmålet. Samtidigt har stödet till klimatanpassning i de fattigaste länderna minskat – från 28 till 26 miljarder dollar mellan 2022 och 2023 – trots att behovet är minst tolv gånger större, enligt rapporten Adaptation Gap Report 2025 från FN:s miljöprogram (UNEP).

Flera bedömare beskriver därför COP30 som ”anpassningens COP”. En central punkt väntas bli beslut om ett nytt globalt ramverk för hur länder ska mäta och rapportera sina anpassningsinsatser. Behovet är akut – omkring 3,6 miljarder människor bedöms redan vara mycket sårbara för de snabbt ökande klimatrelaterade riskerna som stormar, torka och översvämningar. Samtidigt varnar många för att tekniska framsteg inte räcker utan nya, bindande finansieringslöften. De mest sårbara länderna kräver nu att det tidigare målet om fördubblad anpassningsfinansiering ersätts av ett nytt som tredubblar stödet till 2030.

Brasilien planerar också att lansera initiativet Tropical Forest Forever Facility (TFFF), som ska ge ekonomiska incitament till länder att skydda sina skogar. Fonden, som förvaltas av Världsbanken, söker 25 miljarder dollar i startkapital och väntas mobilisera ytterligare omkring 100 miljarder från privat sektor. TFFF ses som ett nytt grepp eftersom det betalar länder för att bevara befintliga skogar – en ofta förbisedd men avgörande del av klimatarbetet och en nyckel till att nå Parisavtalets mål.

Trots politiska bakslag – som att USA åter lämnar Parisavtalet – menar många experter att COP-processen fortfarande är nödvändig. Debbie Hillier, som leder FN-klimatpolitiken på den globala biståndsorganisationen Mercy Corps, betonar att arbetet ofta är frustrerande men avgörande: världen behöver en gemensam plats för att hantera klimatkrisen, och utan Parisavtalet hade utsläppen varit betydligt högre än i dag.