EU kan backa om skogen – efter brev från Sverige och Finland

Ulf Kristersson och hans finske statsministerkollega Petteri Orpo skrev i september ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen där de vädjade om lättnader i klimatkraven på skogen. Nu ser det ut som att EU viker ned sig.

Skogar som inte avverkas fungerar som en viktig kolsänka – de binder koldioxid. Därför har EU haft höga krav på att medlemsländerna inte får avverka för mycket. Detta har dock Sverige och Finland protesterat mot, med hänvisning till att skogsindustrin är viktig för ländernas ekonomier och arbetsmarknader. Samtidigt har länderna fått kritik för att de skyddar mindre skog än andra EU-länder.

Ändå verkar nu Ursula von der Leyen nu gå på den svenskfinska linjen och lätta på klimatkraven, rapporterar Dagens Nyheter. I ett brev till nationella ledare som tidningen Politico publicerat, skriver hon att EU nu jobbar med pragmatiska lösningar som ska minska svårigheterna för länderna. Bakgrunden är att EU-länderna nu försöker komma överens om sitt klimatmål för 2040.

Finsk skog släpper ut mer än den tar upp

I DN:s artikel pustar företrädare för Lantbrukarnas riksförbund och Skogsindustrierna ut och menar att klimatarbetet bör handla om att få bort de fossila utsläppen – inte om skogen. Men mer än 50 miljöorganisationer inom Climate Action Network har kritiserat Sverige och Finland för att underminera målen både för klimat och biologisk mångfald.

Finska skogar är dessutom inte längre en kolsänka, utan släpper ut mer koldioxid än de tar upp. Enligt forskare måste avverkningen minska om landet ska kunna nå klimatmålen. I Sverige anses skogen fortfarande vara en kolsänka, men tillväxten har minskat på grund av klimatförändringar, barkborreangrepp – och kraftigt ökad avverkning, skriver DN.

Svårare att nå klimatmålen

Om skogen inte suger upp koldioxid blir det ännu svårare för länderna att nå klimatmålen. Någonstans måste ju utsläppsminskningarna ske, om inte inom skogen så ökar trycket på transportsektorn, vilket DN också skrivit om. Men även där har utsläppen ökat i och med den minskade reduktionsplikten.

Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, skulle en minskad avverkning inte behöva betyda en katastrof för den svenska ekonomin om skogsindustrin satsade på kvalitetsprodukter snarare än pappersmassa. Och även en relativt liten minskning i avverkning skulle ge stor klimatnytta:

Lagstiftning om måttligare avverkningsnivåer skulle kunna vara en stark åtgärd. Det skulle räcka att gå tillbaka till avverkningsnivåerna i början av 2000-talet, säger Markku Rummukainen till Dagens Nyheter.