Europeiska extremhettan inte över än – regeringar måste planera bättre

Över två tusen värmerelaterade dödsfall har rapporterats när Europa drabbas av årets andra katastrofala värmebölja. Forskare konstaterar att extremvärmen har orsakats av klimatförändringarna, och både Sverige och Europa är dåligt förberedda för de utmaningar och risker som värmen för med sig. Myndigheter varnar också för att värmen kan hålla i sig.

Europa befinner sig just nu i årets andra värmebölja, där 150 miljoner människor lever under extrem värme. Frankrike har rapporterat tusen dödsfall relaterade till värmen, enligt Reuters. Transportsystem har slagits ut i Tyskland, där bland annat spårvagnsrälsen har smält av värmen i staden Leipzig. I Ungern har man fått minska på produktionen ytterligare i en kärnkraftsanläggning på grund av de höga temperaturerna i floden Donau vars vatten kyler anläggningen. Nu varnar myndigheter i Frankrike och Spanien för att temperaturerna kan överstiga 40 grader i början på veckan. 

Infrastrukturen och bostäderna i norra Europa är till stor del utformade för ett kallare klimat där de syftar till att behålla värme, snarare än att hålla värmen borta. Utan stora förändringar kommer dödsfallen att öka, oavsett hur bra varningssystemen för värme fungerar, enligt Världshälsoorganisationens Europadirektör Hans Kluge. Enligt Kluge måste regeringar nu planera för värmen på samma sätt som för influensan – som en återkommande, förutsägbar utmaning som kräver permanent infrastruktur, inte improvisation.

Även yttemperaturen på havet har nått skrämmande rekord under början av sommaren. Tropiska Stilla Havet såg rekordtemperaturer i maj, och det globala havstemperaturen slog rekorden från 2023 och 2024 nu i slutet av juni. Högre havstemperaturer håller atmosfären varm under en längre tid, ger stormar extra energi och ökar avdunstningen. Därmed ökar risken för extrem nederbörd och översvämningar. De högre temperaturerna bidrar också till havsnivåhöjningen och issmältningen och utsätter de marina ekosystemen för påfrestningar.

Beror på klimatförändringarna

En rapport från forskarnätverket World Weather Attribution konstaterar att den pågående värmeböljan i Europa beror på klimatförändringarna. Den utesluter naturliga väderfenomen som El Niño som orsak. Istället är det användningen av fossila bränslen som har förvärrat värmeböljorna i Europa på bara några årtionden.

Sedan kan man ju utgå ifrån att klimatförändringarna har en effekt på värmeböljor nuförtiden. Det skulle nästan vara mer värt att göra en nyhet om en extremvärmebölja inte hade påverkats av den globala uppvärmningen”, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet, till DN.

Värmeböljor orsakar fler dödsfall i Europa än alla andra naturkatastrofer tillsammans. När temperaturerna ökar så ökar även sårbarheten hos äldre, människor med kroniska sjukdomar och dem som har det sämre socioekonomiskt. Många av Europas värmerekord sattes under värmeböljor som ägde rum 1976 och 2003, och då skulle dagens temperaturer vara praktiskt taget omöjliga att uppnå i juni 1976 i vissa områden. Den här sommaren visar, enligt WWA, att redan vid 1,4 graders uppvärmningen så närmar vi oss gränsen för samhällets förmåga att hantera värmen.

Redan i maj i år såg Europa en intensiv värmebölja. Under månaden hade Spanien 101 dödsfall relaterat till värme, den högsta siffran sedan 2015. Även Frankrike och Storbritannien hade värmerelaterade dödsfall. Detta stämmer väl överens med att Europa är den kontinent som värms upp fortast i den globala uppvärmningen.

Sverige inte förberett

Förra sommaren såg vi extremhetta även i Sverige, med över 35 grader i norra delen av landet, omfattande skogsbränder och algblomning, och uppmaningar om att spara på vatten. Det här är en försmak av vad som kommer bli allt vanligare, och en rapport från Klimatanpassningsrådet visar att Sverige är illa förberett för att hantera värmerelaterade händelser. Rådet har modellerat ett “värsta fall-scenario” och ett scenario där utsläppen minskar från år 2040, och har analyserat konsekvenserna fram tills år 2100. “Det är en ganska allvarlig bild”, säger rapportförfattare Susanne Skyllerstedt till DN. 

Ett exempel är de skyfall som drabbade bland annat Västernorrland hösten 2025, där ett lokalt extremväder påverkade hela samhället, eftersom basindustrin tvingades till produktionsstopp när tågräls förstördes och tågtransporter spårade ur. Susanne Skyllerstedt menar att Sverige inte är redo för de extremhändelser som klimatkrisen medför. Finansiering, lagstiftning och ansvarsfördelning behövs, och samhället behöver “lägga i en högre växel”. Utsläppen måste minska, menar Klimatanpassningsrådet, och samtidigt måste klimatanpassningen skalas upp.