Förändrat klimat blir alltmer en affärsrisk

Halva kaffeodlingen hotad, järnvägen avstängd i en månad och försäkringar som blir allt svårare att teckna. Tre företag inom Hagainitiativet har beskrivit hur klimatförändringarna redan nu är en affärsrisk.

Den minnesgode kommer ihåg Nicholas Stern, chefekonom i den brittiska centralbanken. Redan år 2007 undersökte han klimatförändringarnas kostnader. Han fann att skadorna kan kosta 5–20 gånger mer än vad det kostar att förebygga dem. Men hans pedagogiska problem kvarstod: Åtgärderna kostar pengar nu medan skadorna uppstår någon gång i framtiden.

Men klimatförändringarnas skadekostnader blir allt tydligare idag. Sommarens värmebölja och bränder i Europa är närliggande exempel. Och för företag som räknar på affärsrisker blir klimathoten alltmer affärshot. Företagsnätverket Hagainitiativet lät tre av sina medlemsföretag beskriva hoten på ett webbinarium i oktober.

Kaffet flyttar inte

För kafferosteriet Löfbergs är den globala uppvärmningen inte bara en affärsrisk. Den förändrar helt företagets sätt att arbeta. Kaffeträdet växer på hög höjd runt ekvatorn och är känsligt för temperaturförändringar när det blommar och när bären mognar. Därför bedömer forskningen att ungefär hälften av dagens odlingsyta inte längre lämpar sig för kaffe omkring år 2050.

– Det innebär minskade skördar, förändrade kvaliteter och färre sorter att välja på, sa hållbarhetschefen Kajsa-Lisa Ljudén, och fortsatte:

– Det får konsekvenser för de kaffeodlande länderna. Där arbetar idag omkring 25 miljoner människor med kaffeodling och är beroende av kaffet för sin försörjning.

Regnet som stängde järnvägen

I Västernorrland föll nästan 150 millimeter regn på två dagar i september 2025. Vid Skorped spolades delar av banvallen bort. Det fick ett godståg att spåra ur och delvis falla i sjön. Järnvägstrafiken på spåret stod still i nästan en månad. De kartlagda kostnaderna uppgår till minst 263 miljoner kronor. Då är förlorade leveranser och stängda fabriker ändå inte inräknade.

– För ett företag som Övik Energi leder skador på infrastrukturen till driftstörningar. Vi hämtar en stor del av vårt bränsle med hjälp av järnväg. En skada som denna gör det svårt för oss att ta in tillräckligt med bränsle. Då blir det också svårt att leverera el och värme till hushåll och industri. Det leder till ännu större kostnader på flera håll i samhället. I det perspektivet tycker vi det är märkligt att man inte förstärkt spåren för att klara nya skyfall som kan bli minst lika kraftiga, sa hållbarhetschefen Emma Ödling.

Övik Energi ser också den politiska osäkerheten som en affärsrisk. Det blir svårt att göra stora investeringar i koldioxidinfångning och produktion av elektrobränslen om inte spelreglerna står sig över tid, menade Emma Ödling.

Försäkringsbarheten står på spel

Försäkringsbolaget Folksam märker av klimatförändringarna i form av fler och dyrare skador. Skyfall, stormar, skred och bränder blir alltmer vanliga och intensiva. På lång sikt får försäkringsbolagen problem med vad man alls kan försäkra, den så kallade försäkringsbarheten. Utan ett gott försäkringsskydd ökar riskerna för fastighetsägare och olika anläggningar.

 – För ett försäkringsbolag är det naturligt att räkna ut hur lönsamt det är att förebygga skador,. Därför är det, rent affärsmässigt, bättre att förebygga skador innan de sker än att betala ut ersättningar när de inträffat, sa Sophie Hemne de Robien, hållbarhetsstrateg på Folksam

Belagt sedan 20 år

Webbinariet utgjorde också en presentation av Hagainitiativets rapport ”Den dyraste klimatpolitiken är den som inte blir av”. Rapporten drar slutsatserna att klimatförändringarna orsakar växande kostnader för alla sektorer i samhället, såväl direkt som indirekt, att bristen på omställning ökar riskerna inom såväl finans- och bostadsmarknaden som för den byggda miljön och samhällsekonomin och att tidiga investeringar i klimatanpassning kan minska betydligt större framtida kostnader. Den konstaterar också att ungefär samma slutsatser drogs i den så kallade Stern-rapporten från 2006 -– men att frågan ännu inte fått något större genomslag i vare sig klimatpolitik eller klimatdebatt.