Forsmark står utan skydd

Vid ett attentat mot kärnkraftverket i Forsmark finns tre enheter inom polisen som ska rycka ut: Nationella insatsstyrkan, Stockholmspiketen samt Enheten för planerade insatser (EPI) i Uppsala.

Förstnämnda två enheter har till uppgift att gripa eventuella terrorister. EPI:s uppdrag ligger i att säkra funktioner som gör att kärnkraftverket kan stängas säkert. I förlängningen handlar det om att i en krissituation undvika en potentiell härdsmälta.

För att klara uppdraget har insatsstyrkan hundratals timmar i träning samt unik kännedom om de förhållanden som råder i Forsmark. Kärnkraftverket har tre reaktorer – av vilken den största har 3000 rum samt diverse strålskyddszoner att orientera sig bland. Det gör uppdraget i det närmaste omöjligt att utföra för den utan rätt kunskaper.

Men nu är polisenhetens verksamhet hotad. Efter en sammanslagning av EPI och en annan enhet saknar nu den nya enheten såväl biträdande chef som specialutbildad personal eftersom dessa sagt upp sig i protest. SvD:

Rikspolisstyrelsen och Strål- säkerhetsmyndigheten, SSM, har nyligen pekat på i en utredning att samarbetet mellan lokal polis och kärnkraftverken måste stärkas. Utredaren Stig Isaksson vid SSM anser att samarbetet mellan polisen i Uppsala och Forsmarks kärnkraftverk har fungerat bra.

–Om EPI rustas ner nu så är det bekymmersamt, även för det samlade skyddets perspektiv. Vi skjuter in oss på att det saknas en samordning mellan de åtgärder kraftverket ska vidta och de som polismyndigheterna ska vidta för att ingripa vid terrorangrepp.

Att bygga upp en organisation tar tid. Kraftverk och polis måste samarbeta på plats och öva. Det är en lång process, men det går fort att rasera, konstaterar Isaksson.

–Risken är att skyddet inte fungerar när det behövs, säger Stig Isaksson.

Frågan är vad som är bäst. Energi som kräver skattemedel i form av polis som ändå inte är närvarande, eller förnybar energi?