EU sitter i förarsätet för Europas klimatpolitik. Men kommer det att vara så även efter valet i juni 2024? En ny rapport beräknar stora förändringar när ytterhögern förenas med EU-väljare som är missnöjda med ekonomi, allehanda kriser och klimatpolitik.
Europas ytterhögerpartier kommer troligen få stora framgångar i EU-valet juni 2024. Detta enligt bedömningar i en ny rapport framtagen för European Council on Foregin Relations, en tankesmedja med bland annat tidigare svenska statsministern Carl Bildt, förre finske premiärminister Alexander Stubb och tidigare premiärministern i Danmark Helle Thorning-Schmidt i ledningen.
Populismen växer i medlemsstaterna
Anti-europeiska populistpartier bedöms som troliga att få starkast stöd i nio av EUs medlemsstater: Österrike, Belgien, Tjecken, Frankrike, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen och Slovakien. I ytterligare nio länder, däribland Sverige och Tyskland, bedöms anti-europeiska populistpartier komma upp som andra eller tredje största parti. Partier orienterade mot mitten eller vänster samt gröna partier bedöms i samma rapport förlora platser i kommande EU-val.
Anti-röstning mot klimatpolitiken
Kevin Cunningham, statsvetare vid Technological University i Dublun är en av författarna bakom rapporten. Han berättar för SVT hur ytterhögern och bondeprotester binds ihop genom något som kallas ”negativ polarisering”. Detta är när människor på en sida av en debatt tar principiell ställning mot de grupper vars uppfattning de ogillar. I Europa, menar Cunningham, har ytterhögern generellt varit mer engagerade i migrationsfrågorna medan mer vänsterorienterade partier varit mer engagerade i klimatfrågan.
Från ytterhögerns perspektiv finns nu en tendens att se någon form av kulturkrig där man generellt motsätter sig de som engagerar sig i klimatfrågan. Cunningham menar att ytterhögern i allt större utsträckning förenar sina intressen med kritiska bönder som vill ”antirösta” och känner sig drabbade av klimatförändringar, ekonomisk kris och krig.
Statsvetarna spår nya majoriteter i EU-parlamentet
Om statsvetarnas bedömningar i rapporten stämmer, skulle en koaliation av kristdemokratriska, konservativa och högerradikala EU-parlamenteriker kunna få majoritet för första gången i EU-parlamentet. Bedömningen illustreras i ”Figure 1 forecast 2024 seats”:
Detta att jämföra med dagens fördelningen i EU-parlamentet:
Mot bakgrund av rapporten som visar hur ytterhögerns partier nu söker ”anti-röster” mot klimatpolitiken, finns all anledning att känna oro för hur klimatpolitiken i EU kommer att utvecklas efter valet i juni. När ytterhögern förenas med allmänt missnöjda EU-väljare är det klimatet och ytterst planeten och vi själva som blir de stora förlorarna.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
