Koldioxidlagring från bioenergi – här är världens första storskaliga anläggning

I april invigdes världens första storskaliga anläggning där koldioxid från biobränsle infångas och lagras. Anläggningen är en fabrik som producerar etanol av majs.
Under omvandlingsprocessen från majs till etanol frigörs över en miljon ton koldioxid per år i fabriken, som ligger i Illinois i USA. Istället för att släppas ut i atmosfären kommer nu koldioxiden fångas in, transporteras i ett rör och lagras i berggrunden på 2,1 kilometers djup.
Koldioxidlagring från bioenergi är en viktig teknik för att klara tvågradersmålet. Enligt FN:s klimatpanel är scenarier där tvågradersmålet nås ofta beroende av en omfattande utveckling av koldioxidlagring från bioenergi (bio-CCS, BECCS).
Minskade koldioxidnivåer med negativa utsläpp 
Anledningen till att bio-CCS är en viktig teknik är för att det är ett sätt att ta ner koldioxid från atmosfären. Det sker genom att växter binder koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden, som frigörs vid förbränningen av biomassa, sedan lagras så innebär det alltså att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden.
På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Resultatet blir alltså det motsatta jämfört med användning av fossila bränslen, då koldioxid tas från berggrunden och släpps ut i atmosfären.
En del forskare är oroliga för att denna teknik ska fördröja omställningen till ett fossilfritt samhälle och bli en ursäkt för att inte minska utsläppen tillräckligt mycket. Men enligt IPCC behövs det både stora utsläppsminskningar och troligen även tekniker för att ta ned koldioxid.
Risker och nackdelar att se upp med
Men samma problem som kan finnas med bioenergi allmänt finns också med bio-CCS.Dels kan det kräva mycket markyta, vilket kan innebära mindre markyta för biologisk mångfald och matproduktion.
En annan nackdel är att biobränsle som odlas på fel mark kan leda till ökade koldioxidutsläpp. När skogar och slätter eldas upp och omvandlas till jordbruksmark så frigörs koldioxid. De utsläppen av koldioxid kompenseras för genom att det odlade biobränslet ersätter fossila bränslen.
Den tid det tar att spara lika mycket koldioxid som förlorades i samband med markomvandlingen kallas ”carbon payback times”. När odling av biobränsle sker på mark som tidigare var tropisk regnskog kan “carbon payback time” vara flera hundra år. Just den amerikanska majsetanolen har blivit kritiserad att vara dålig för klimatet.
Det är alltså viktigt att tänka på markanvändningen och klimateffekterna av bioenergi och bio-CCS. I Sverige är det i första hand pappersmassafabriker som kan bli aktuella för att fånga och lagra koldioxid med biologiskt ursprung.