Miljö- och klimatministern jobbar för globalt plastavtal

Regeringen ger glädjande nog hög prioritet till förhandlingarna om ett globalt plastavtal. Ansvarigt statsråd är Romina Pourmokhtari och en avslutande förhandlingsrunda förväntas äga rum i november.

Produktionen av plast har ökat explosionsartat de senaste åren, från 2.3 miljoner ton år 1950 till 448 miljoner ton år 2015. Plastproduktionen förväntas dubbleras till år 2050. Det har blivit allt svårare att hantera effekterna på miljö och hälsa när det gäller den ”köp och släng”-kultur som utvecklats kring plasten. De marina miljöerna har pekats ut som extra sårbara för plastskräpet.

2022 inleddes förhandlingarna om ett globalt plastavtal och samma år fick Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra flödena för plast, ett uppdrag som slutredovisades år 2024. Naturvårdsverket föreslår bland annat att stor tyngdvikt i det nationella arbetet bör läggas på att aktivt delta i kommande förhandlingar på EU-nivå och internationellt, för att lagstiftningen ska bli så ändamålsenlig och effektiv som möjligt.

Det är därför glädjande att läsa den kommenterade dagordningen till EU-nämnden inför det femte och sista förhandlingsmötet i processen med att ta fram ett globalt bindande avtal om plastföroreningar. I förslaget till ståndpunkt från Sveriges regering anges en tydlig ambition att ge hög prioritet till plastförhandlingarna. De globala förhandlingarna om ett legalt bindande instrument för plast ses av regeringen som ett unikt tillfälle att minska mängden plastföroreningar genom minskad produktion, ökad återvinning och hållbar avfallshantering.

Följande prioriteringar ser regeringen som viktiga att hålla fast vid i förhandlingarna som uppges vara i ett känsligt läge:
*hela livscykeln av plast och mikroplast ska omfattas eftersom kopplingen
mellan produktionsnivåer och föroreningar är stark och tydlig,
*avtalet ska innehålla bestämmelser som leder till säkrare plastprodukter
som kan återvinnas säkert,
*nedskräpning i haven ska minska och mekanismer som stödjer
avtalets genomförande ska omfatta näringslivets deltagande.

När det gäller finansiering av avtalets genomförande vill regeringen vara öppna för olika lösningar beroende på avtalets utformning men en inriktning är att använda producentansvar som ett viktigt verktyg.

Vid det sista förhandlingsmötet i Busan i Sydkorea i november föreslås Sverige och EU ha en fortsatt hög ambition att fatta beslut om ett bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel.