Myt att klimatoro handlingsförlamar

Tvärtemot vad många trott visar ny forskning från Institutet för framtidsstudier att ju mer oroliga människor är, desto större stöd finns för klimatpolitik. Forskningen har även uppmärksammats av P1-programmet Klotet.

Forskare och journalister har tidigare fått höra att de ska vara försiktiga med att prata om allvarliga risker. Detta då människor kan bli så rädda att de slutar lyssna och blir handlingsförlamade. Nu kommer fakta som visar att klimatoro snarast leder till starkare engagemang, något som P1 Klotet uppmärksammat.

Svagt stöd för myt om handlingsförlamning

Enligt Institutet för framtidsstudier är det en vanlig uppfattning i klimatdebatten att människor inte bör göras för oroliga. Om riskerna beskrivs som mycket stora kan mottagarna stänga av, tappa hoppet eller bli handlingsförlamade. Men enligt Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och professor i praktisk filosofi, är stödet svagt för att detta stämmer.

– I en studie vi nyligen gjorde, med omkring 15 000 personer i 70 länder, såg vi tvärtom att stödet för klimatåtgärder ökar ju mer orolig man är. Det gällde i alla länder. Det finns studier som visar att oro kan leda till passivitet om människor inte tror att det finns några vägar framåt. Men i grunden ser vi att ju mer oroliga människor är, desto mer villiga är de att stödja klimatpolitik och åtgärder, säger Gustaf Arrhenius vid Institutet för framtidsstudier.

Gustac Arrhenius betonar att en stor del av dagens klimatkommunikation och även FNs klimatpanel IPCC tonar ned riskerna baserat på myten att fakta kan handlingsförlama. Detta är ett misstag enligt Gustaf Arrhenius med hänvisning till en nyligen genomförd forskningsstudie.

– IPCC har inte framhållit de små men signifikanta riskerna för katastrofer tillräckligt. Det är risker där kanske hela mänskligheten går under. Att tona ned detta är fullkomligt irrationellt jämfört med hur vi gör i andra situationer. Det är till exempel osannolikt att ditt hus brinner ned – men ändå köper du en brandförsäkring. Så borde vi resonera också om klimatkrisen, avslutar Gustaf Arrhenius.