Nattsvart fiasko om kol på politiska toppmöten

Trots sommarens extrema väderhändelser som starkt kopplas till människans koldioxidutsläpp kunde inte G20-länderna enas om att kolet måste börja fasas ut när man möttes i Neapel. Fiaskot upprepades några dagar senare vid ett ännu större möte mellan 50 länder i London.

Sammanslutningen G20 representerar de största av världens ekonomier, med USA, Kina, EU, Australien och Kanada i spetsen, och står för 85 procent av de totala koldioxidutsläppen. Det är mycket viktigt att dessa länder är överens om att ta krafttag för att omgående inleda avvecklingen av den enskilt största utsläppskällan, stenkol.

Men så har det inte blivit. Vare sig vid G20-gruppens möte i Neapel och strax därpå i London gjordes någon utfästelse alls, vilket nu tolkas som mycket dåliga nyheter inför det ett år senarelagda klimatmötet COP 26 i Glasgow om några månader. Det är DN och the Guardian samt nyhetssajten Climate Home News som rapporterar om de misslyckade sammankomsterna.

Det råder inget tvivel om att den rika västvärlden, med Nordamerika och Västeuropa (där de flesta EU-länderna ingår) i spetsen, står för den största utsläppsskulden, rent historiskt. Men medan EU nu antagit bindande lagar för att reducera sina utsläpp och fasa ut kolet, och USA och Kanada nu åtminstone aviserar åtgärder, lyser tidtabeller och åtaganden med sin frånvaro hos bland andra den allra största utsläpparen Kina.

Kina har tillsammans med Australien, Ryssland och Brasilien antagit energi- och klimatpolicys som inte bara är otillräckliga. De skulle, om resten av världen tog efter, skapa en temperaturhöjning på Jorden med fem grader med mardrömslika följder för civilisation och ekosystem.

Och det finns ännu mer än så att oroas över inför Glasgowmötet. Det skriande nödvändiga trendbrottet för utsläppskurvorna ser inte ut inträffa de närmsta åren. I en rapport nyligen bedömer Internationella energiorganet IEA att år 2023 kan bli nytt all-time-high år för människans växthusgasutsläpp, rapporterar the Guardian också om.

Faller prognosen ut, ses det som uteslutet att klara Parisavtalets mål om att hålla Jordens medeltemperaturökning under modern tid ”väl under två grader” vid seklets slut. Detta eftersom forskarna pekat på att dagens utsläpp måste halveras inom en tioårsperiod, skriver tidningen.