Ny EU-rapport mäter välfärd bortom BNP

EU tar ett stort steg mot att mäta framsteg på ett nytt sätt. En ny rapport från EU-kommissionens forskningscenter visar att BNP inte längre räcker för att förstå hur ett samhälle mår. Istället föreslås en bred uppsättning indikatorer som fångar in både människors livskvalitet och planetens tillstånd.

Rapporten från EU:s Joint Research Centre innehåller ett förslag till nytt ramverk med 140 indikatorer. De täcker allt från hälsa och utbildning till klimat, biologisk mångfald och resursanvändning.

En förenklad version samlar 50 nyckelindikatorer som ska underlätta kommunikation och beslutsfattande. Miljöperspektivet spelar en central roll. Rapporten mäter hur EU-länder presterar inom fyra miljöområden: ekosystem, klimat, resursanvändning och grön ekonomi.

Stora skillnader mellan medlemsländer

Resultaten visar stora skillnader mellan medlemsstaterna. Sverige, Finland och Österrike ligger i topp. Dessa länder kombinerar högt välfärdsindex med relativt låg miljöpåverkan. I andra änden återfinns länder som Nederländerna, Luxemburg och Malta. Trots hög BNP bidrar de kraftigt till negativ miljöpåverkan, bland annat genom importens koldioxidavtryck.

Klimatrelaterade dödsfall ökar i vissa delar av Europa. Portugal, Tyskland och Grekland drabbas särskilt hårt av värmeböljor och översvämningar. Samtidigt har flera länder minskat sina utsläpp och ökat andelen förnybar energi.

Resursförbrukningen ökar

Rapporten visar på en oroväckande trend: resursförbrukningen fortsätter att öka i många EU-länder. Trots att flera länder satsar på cirkulär ekonomi – alltså att återanvända och minska avfall – växer det totala konsumtionsfotavtrycket i EU. Det innebär att vi använder mer råvaror, energi och naturresurser än vad jorden långsiktigt klarar av. Rapporten pekar på att dagens insatser inte räcker för att minska det ekologiska trycket.

Men det finns också ljuspunkter. Vissa länder, som Estland och Slovakien, har lyckats nå en relativt hög levnadsstandard – med god tillgång till hälsa, utbildning och trygghet – trots att deras BNP per capita är låg. Samtidigt visar rapporten att dessa länder har ett förhållandevis lågt miljöavtryck jämfört med rikare medlemsstater. Det tyder på att det går att skapa ett gott liv för människor utan att överbelasta miljön – om resurser används klokt. Men det kräver en tydlig politisk vilja, smarta investeringar och långsiktigt tänkande.

Institutionell kvalitet viktigt

Rapporten visar också att institutioner och jämlikhet spelar stor roll för ett lands utveckling. Länder med fungerande myndigheter, rättssystem och demokratiska strukturer lyckas ofta bättre – både när det gäller människors välmående och miljön.

Samtidigt pekar rapportförfattarna på att det fortfarande finns stora klyftor mellan människor, och att handeln ofta leder till negativ klimatpåverkan i andra delar av världen. Rapportförfattarna efterlyser därför mer rättvisa och ansvarstagande.

Nya mätsystemet inte tänkt att ersätta BNP

Författarna betonar att det nya mätsystemet inte ska ersätta BNP. Det ska komplettera med fler perspektiv. Målet är att visa hur ett samhälle utvecklas – inte bara ekonomiskt, utan också socialt och miljömässigt.

De vill ge en mer rättvis och helhetsbaserad bild. Det handlar om att mäta välfärd, jämlikhet och miljöhänsyn tillsammans. Enligt rapporten behövs en framtid där tillväxt sker i balans med naturen – och med omtanke om dem som kommer efter oss.

Betydelse för svensk politik

Förslagen i rapporten kan både stödja och utmana svensk politik. Sverige får höga betyg i rapportens index, särskilt när det gäller miljö och sociala frågor. Men EU:s ökade fokus på miljömätning, inkludering och starka institutioner kan krocka med en politik som sätter kortsiktig tillväxt eller nedskurna miljömål i första rummet.

Vill Sverige behålla sin roll som föregångsland krävs politik som förenar konkurrenskraft med långsiktig hållbarhet. Det blir särskilt viktigt nu när EU ställer tydligare krav på att se helheten i samhällsutvecklingen.