Ny undersökning: Vi underskattar varandras klimatvilja

68 procent av svenskarna vill att stat och kommun tar ett aktivt ansvar för klimatomställningen. Men vi tror att bara 57 procent tycker så. En ny undersökning om svenskarnas klimatengagemang
kartlägger hur vi systematiskt underskattar varandras vilja till förändring.

Rapporten Svenskarnas dolda klimatengagemang, publicerad i april 2026 av Peerpointing-initiativet (ett initiativ som kartlägger sociala missuppfattningar i klimatfrågor), bygger på svar från drygt 7 000 personer. De tillfrågade utgör dels ett representativt urval från hela landet, dels ett särskilt urval från kommunerna Göteborg, Västerås, Kristianstad, Sundsvall, Eskilstuna och Skellefteå. Data samlades in i januari och februari 2026 av Indikator Opinion.

Metoden kallas peerpointing: deltagarna svarar på vad de själva tycker, men också på vad de tror att andra tycker. Om det finns ett gap mellan dessa siffror, avslöjar det sociala missuppfattningar – en systematiskt skev bild av opinionen.

Stödet för klimatåtgärder underskattas brett

Undersökningen mätte stödet för en rad konkreta klimatfrågor, och skillnaderna är genomgående. Tre av fyra av de tillfrågade stöder en matskatteväxling (slopad moms på frukt och grönt, höjd skatt på produkter som läsk och godis) men tror att bara 58 procent av andra håller med. 57 procent kan tänka sig att begränsa klädköpen till fem plagg om året, medan uppfattningen är att bara 40 procent av andra skulle göra detsamma. I Kristianstad uppgav 60 procent att de kan tänka sig att enbart semestra i Sverige i år, men kommuninvånarna trodde i genomsnitt att bara 33 procent av andra delade den inställningen. Stödet för att kommuner ska lägga större vikt vid miljömässig och social hållbarhet i sina inköp är 61 procent – men uppfattas som 52 procent.

Rapporten hittar inga tydliga överskattningar av andras klimatengagemang. I de flesta frågor går felet åt samma håll – vi tror att andra bryr sig mindre än de faktiskt gör. I vissa frågor, som stödet för att prioritera cykel och kollektivtrafik framför biltrafik i stadskärnan, ligger uppfattningen nära verkligheten. Men någon systematisk tendens att överdriva andras engagemang syns inte i datan.

Klimaträttvisa – en fråga utan missuppfattning

65 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att klimatåtgärder är rättvisa, och här är uppfattningen om andras åsikter ovanligt träffsäker. Enligt rapporten är det första gången frågan ställts direkt till allmänheten i en svensk undersökning. Stödet är jämnt fördelat oavsett bostadsort, kön, ålder och politisk inriktning.

Undersökningens fyra huvudsakliga slutsatser är:

1. fler än vad svenskarna tror vill att stat och kommun ska göra mer för att motverka klimatförändringarna,
2. fler än vad svenskarna tror är villiga att begränsa sin klimatpåverkan,
3. det finns få tecken på överskattning av klimatengagemang, och
4. svenskarna tycker att det är viktigt att klimatåtgärder är rättvisa.

När vi underskattar varandra bromsas omställningen

Rapporten lyfter fram att de felaktiga uppfattningarna kan få reella konsekvenser. Människors beteenden och beslut påverkas av vad de tror att andra tycker. En person som tror att klimatengagemang är ovanligt är mindre benägen att agera. En politiker som tror att väljarna är skeptiska är mindre benägen att driva på. Rapporten pekar på filterbubblor, ett polariserat medielandskap och exponering för organiserade intressen som möjliga förklaringar till att bilden av opinionen inte stämmer med verkligheten.

Det socialpsykologiska fenomenet kallas pluralistisk ignorans – när en grupp människor var och en för sig tror att deras åsikt skiljer sig från de andras, trots att de i själva verket delar samma uppfattning.