Skyddsvärd skog i Ikeas möbler? Bolagen skyller på kartan

Med spårsändare i timmerstockar har Greenpeace följt virke från kalhyggen i Norrland till sågverk som levererar till Ikeas möbeltillverkare. Enligt Greenpeace var det skyddsvärd skog. Ikea och skogsbolaget SCA avfärdar granskningen, och en debattör i Dagens industri kallar den en bluff byggd på gamla kartor. SCA säger att bolaget själv har bedömt skogen, men visar inte vad bedömningarna kom fram till. Och Ikea ser ingen anledning att ändra sina krav. Så vems ansvar är det egentligen att ta reda på vilken skog som blir till möbler? Det frågar sig SMB:s Alina Minkova i en analys.

I våras gömde Greenpeace små spårsändare i timmerstockar som låg vid nyligen avverkade hyggen. Från åtta av hyggena, som SCA hade avverkat, nådde stockarna fram till två av SCA:s sågverk. Sex av områdena låg i Norrbotten och två i Västernorrland. Sågverken är Munksund i Piteå och Bollstabruk i Kramfors.

Alla åtta områden finns på Naturvårdsverkets karta som sannolik eller potentiell kontinuitetsskog. Med kontinuitetsskog menas skog som aldrig har kalhuggits av det moderna skogsbruket. Sådan skog har ofta gamla träd och död ved, och där lever arter som har svårt att klara sig i planterad skog. I ett av områdena fanns dokumenterade fynd av rödlistade och skyddade arter.

Spåren från hygget till Ikea

Virke från Munksund hittades hos Hedlunda i Lycksele, som gör hyllan IVAR åt Ikea. Enligt amerikanska tulluppgifter levererar Hedlunda även sängarna MYDAL, NEIDEN och UTÅKER till Ikeas butiker i USA. Virket från Bollstabruk kopplas via SCA till TräTeam, som gör hyllan HEJNE.

Greenpeace slutsats är att trä från skyddsvärd skog med stor sannolikhet regelbundet hamnar i Ikeas möbler. I sitt faktablad till medierna är Greenpeace samtidigt öppen med vad granskningen inte visar. Ingen enskild stock har följts hela vägen till en färdig möbel. Platserna valdes ut för att de kunde ha koppling till Ikea, och resultatet säger inget om hur stor del av Ikeas trä det handlar om.

Greenpeace kräver att Ikea:

• slutar köpa virke från skog som behöver skyddas, även kontinuitetsskog
• sätter mätbara mål för den biologiska mångfalden till 2030 och låter någon utomstående kontrollera att de följs
• använder sin storlek för att påverka politikerna att skydda mer skog.

Räcker en karta?

Ikea säger att avverkningarna följde svensk lag och miljöcertifieringen FSC. ”Att det är en kontinuitetsskog innebär inte att skogen på något sätt är skyddsvärd”, säger Ikeas råvaruansvarige Ulf Johansson till TV4. Han menar att skogen först måste inventeras, alltså undersökas på plats, innan man kan säga om den är skyddsvärd. SCA:s skogsskötselchef Ola Kårén kallar granskningen ”en svag rapport” som är ”direkt vilseledande”.

Debatten har fortsatt i tidningen Skogen. Där säger SCA att bolaget bedömer naturvärdena på plats före varje avverkning och att de arter Greenpeace visat redan var kända för bolaget. Greenpeace svarar att det var ideella inventerare som fick SCA att dra tillbaka en avverkningsanmälan 2024, och kräver att oberoende experter undersöker skogen. I sin slutreplik håller SCA med om att kartor behöver kontrolleras i fält. Men i debatten redovisar SCA inte vad bolagets egna bedömningar av de åtta platserna visade.

Hårdast kritik utanför bolagen kommer från Helena Lindahl, skoglig debattör och tidigare landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet, i Dagens industri. Hon påpekar att kartan bygger på flygfoton från 1960-talet och att den kan omfatta skog som har planterats. Hon tycker också att rapporten saknar bevis från fältet. Enligt henne är rapporten en lobbyprodukt, och hon varnar för att kartor kan användas för att ”producera en berättelse snarare än beskriva verkligheten”.

Greenpeace menar tvärtom att kartorna räcker för att peka ut vilken skog som ska lämnas orörd. Skogsstyrelsen, myndigheten för skogsfrågor, har inte läst granskningen. Men i en egen rapport skriver myndigheten att all avverkning av kontinuitetsskog behöver upphöra. Enligt Skogsstyrelsen avverkas varje år omkring 26 000 hektar skog med kända höga naturvärden och sannolik kontinuitetsskog.

Kartan har brister, det medger även Naturvårdsverket. Bilderna från 1960-1980-talen, då mycket skog höggs, täcker inte alla år. Därför kan en del skog som är 50-70 år gammal felaktigt ha hamnat på kartan.

Kartan är inte problemet

Lindahl har en poäng: en karta är inte samma sak som att undersöka skogen på plats. Men vem skulle ha gjort det? Regeringen beslutade 2019 att avveckla den stora inventeringen av nyckelbiotoper, alltså särskilt värdefulla skogsområden. Sedan 2021 registrerar Skogsstyrelsen dem inte längre. Enligt FSC ska en naturvärdesbedömning göras innan större avverkningar, och det är skogsbolaget, här SCA, som gör den. Ikeas egna regler förbjuder virke från skogar med höga naturvärden, men bara om leverantörens skogsbruk inte är certifierad. Och SCA är certifierat. I praktiken litar Ikea alltså på att SCA granskar sin egen skog, och den granskningen är inte offentlig. När Greenpeace kom till platserna var skogen redan avverkad och gick inte längre att undersöka.

I Greenpeace rapport nämns också två skogar i Strömsund, Vasatallskogen och Måns-Larsberget, som SCA har planerat att avverka. Enligt Greenpeace står de kvar för att ideella naturvårdare har inventerat dem, hittat rödlistade arter och överklagat. Det är märkligt att kritiken riktas mot dem som använder det bästa underlag som finns, och inte mot företagen som tjänar pengar på skogen.

Att granska skogen på varje plats innan den huggs går faktiskt att göra, och det visar Ikea-sfären själv. Ingka, Ikeas största franchisetagare, som driver de flesta Ikea-varuhusen, äger egen skog, bland annat i Estland. Där säger bolaget att det har ett system för att hitta och spara skog med höga bevarandevärden på varje tänkt avverkningsplats. Ikea kräver inget sådant av leverantörerna i Sverige, utan låter certifieringen räcka.

Vems är ansvaret att granska skyddsvärdet?

Även talet om berättelser går att vända på. Ikea säger själv att företaget vill visa att det går att producera ansvarsfullt i stor skala och samtidigt bevara naturen. När kritiken kommer svarar Ikea att lagen och certifieringen följs, och att en kontinuitetsskog inte automatiskt är skyddsvärd. Då är det Ikeas egen berättelse som börjar se tunn ut. Nestlé, Zalando och L’Oréal har redan valt att fasa ut träfiber från SCA i sina förpackningar. Ikea däremot skriver i ett mejl till tidningen Syre att ”i nuläget ser vi ingen anledning att ändra våra krav”.

Det finns också en större berättelse som sällan ifrågasätts: att det går att sälja enorma mängder billiga möbler utan att det går ut över naturen. Vem har kontrollerat den? Sverige bedöms inte nå miljömålet Levande skogar till 2030, och forskare och myndigheter har länge varnat för att de sista gamla skogarna försvinner. Det är bekvämt att göra debatten till en fråga om 60-talsfoton. Då slipper man prata om hur mycket skog affärsmodellen faktiskt kräver.

Den som inte vill bli utpekad har ett alternativ: att låta oberoende experter undersöka skogen innan den huggs ner, och visa resultatet öppet. I dag är det ideella inventerare och miljöorganisationer som gör jobbet, med de kartor som finns. Det borde inte vara deras ansvar.