Staten måste betala för skogsskydd – trots slopade reservatspengar

Den mycket kraftiga neddragningen i statsbudgeten för skydd av värdefull skog räddar inte regeringen från utgifter för skydd av värdefull skog. Ägarna till 2300 hektar fjällnära skog i Västerbotten måste ändå ersättas, skriver Altinget.

Det väckte ett ramaskri från naturvårdare, forskare och miljörörelse när regeringen Kristersson i sin första budget aviserade en stenhård bantning av miljöanslagen.

I 2023 års budget fick skyddet av värdefull natur (i hög grad bildande av skogsreservat) en neddragning med 32 procent, till 1,15 miljarder kronor. ”Åtgärder för värdefull natur”, främst skötsel av befintliga reservat, drogs ned med 45 procent till drygt en miljard.

Regeringen har lovat att kommande budgetar ska bli ännu stramare.

Men det verkar hjälpa dåligt mot utgifter att dra ned anslag för att skydda värdefull skog, enligt en granskning nyhetssajten Altinget gjort.

I trakterna kring Storuman i inre Västerbotten förbereddes under en tid bildandet av naturreservat i sex fjällnära skogsområden på totalt 2 273 hektar med höga naturvärden. Dessa planer fick överges sedan regeringen presenterat sin budget i höstas.

Skogsägaren och länstyrelsen var dock överens om att reservat skulle bildas. Och nu vill ägaren ha de pengar man räknat med att få. Därför görs nu en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Syftet är att få ett avslag på anmälan och därmed statlig ersättning ändå, skriver Altinget.

Enligt de inblandade är det alternativ som nu står till buds sämre än om om reservaten hade kunnat bildas som det var planerat.

Det kostar staten lika mycket pengar, men vi kan inte använda medel för skötsel och så vidare när områdena inte blir reservat. Vi kan inte jobba med dem, vi kan inte visa upp dem eller göra anläggningar för friluftslivet eller med skötsel, säger Björn Jonsson, chef för naturvårdsenheten på länsstyrelsen till nyhetsbyrån.