Utgångspunkten för klimatmötet COP31 i Antalaya, Turkiet, är dyster. Arbetet för minskad klimatförändring räcker inte för att hejda de ökande temperaturerna. Mitt i denna sorgesaga kan man ändå skönja tidiga signaler om att ett trendbrott kan vara på väg.
Nära 70 000 deltagare och drygt 24 000 servicearbetare ska ta sig till och från mötet i Antalaya. Konferensområdet ligger två mil utanför stadens centrum. Medias utsända rapporterar om trafikkaos och bilköer.
Utan tvekan är det en ironisk inramning till mötet. Detta är det trettioförsta i ordningen, och allt fler ifrågasätter det meningsfulla med dem. Gör de någon nytta? Hittills har klimatmötena inte fått de globala utsläppen att minska. Detta trots att omkring 145 länder nu har aviserat eller överväger mål om nettonollutsläpp. Tillsammans står de för 77 procent av världens utsläpp. Men Climate Action Tracker (CAT) bedömer att de flesta målen är vaga. Den konkreta politiken lyser ofta med sin frånvaro. En del länder, med USA i spetsen, drar tvärtom i motsatt riktning.
Ändå finns ljuspunkter.
Nätpublikationen The Conversation påminner om att 30 års klimatarbete trots allt har gett resultat. En lång rad länder minskar sina utsläpp medan ekonomin växer, visar Global Carbon Budget. Beläggen för att god klimatpolitik inte äventyrar ekonomin blir allt starkare. Beläggen för motsatsen ökar.
Ökningstakten har mattats av
Enligt flera källor, däribland Health Policy Watch, låg de globala utsläppen 2025 kvar på 2024 års nivå. Ändrad markanvändning stod för huvuddelen av dämpningen. Det döljer delvis att de fossila utsläppen fortsätter att öka.
I år samverkar två krafter som bromsar ökningen ännu mer. Kriget mot Iran har lamslagit oljetrafiken genom Hormuzsundet. Det har gett historiens största störning av oljeförsörjningen, rapporterar E&E News. De höga oljepriserna driver länder att söka alternativ till importerad olja och gas. Men strategierna ser olika ut i olika delar av världen. En del länder tar till panikåtgärder för att hålla konsumtionen uppe. Andra ser Hormuzsundet som ett momentum. Det skyndar på den omställning man redan påbörjat. Ofta av andra skäl än att hejda klimatförändringarna.
Tydligast syns effekten i Kina, världens största utsläppare. Landets koldioxidutsläpp sjönk med 3,1 procent under tredje kvartalet. Det är det största fallet sedan pandemin. Det visar forskningsinstitutet CREA i en analys för Carbon Brief. Enligt samma analys minskade Kina sin oljeförbrukning med 4 procent. Transportsektorn använde hela 9 procent mindre olja. Kolkraften producerade 3,3 procent mindre el.
Kina låter priset slå igenom
Hormuzkrisen är inte hela förklaringen. Kinas ledning har länge styrt mot elektrifiering. Det gäller både i industripolitiken som i transportpolitiken. Tidigt gjorde man solcellsproduktionen till en kinesisk affär. Nu fortsätter man med batterier och eldrivna fordon.
Under tredje kvartalet var 67 procent av de sålda bilarna elbilar. Hälften av de nya tunga lastbilarna gick på el. I Sverige ligger motsvarande andel för lastbilar på omkring 10 procent, enligt Mobility Sweden.
Sylvia Schwaag Serger är vd för Ingenjörsvetenskapsakademien och Kinaexpert. I en intervju i Svenska Dagbladet pekar hon på att landet till exempel bygger ut laddnät för tunga fordon. Sådana nät saknar Europa till stor del.
– Jag kan också konstatera att de kinesiska politikerna vågar låta prissignalen från kriget slå igenom i form av högre bränslepriser, säger hon till SvD.
– Hos oss har man istället lite panikartat försökt sätta prissignalerna ur spel.
Kinas officiella mål var att börja minska utsläppen från 2030. Nu kan landet ligga flera år före. Schwaag Serger menar att Kina ofta överträffar sina egna mål, medan vi i väst har en tendens att lova runt och hålla tunt.
Solkraften växer snabbast
Den viktigaste strukturella förändringen sker i elsektorn. Både sol- och vindkraft växer kraftigt i världen. Förnybar energi gick under år 2025 om kolet som världens största producent av el. Det visar data från tankesmedjan Ember, rapporterar BBC. Sol- och vindkraften växer snabbare än efterfrågan på mer el. Det gör att användningen av kol och gas för elproduktion börjat minska, om än lite och långt från tillräckligt.
– Det markerar början på en förändring där ren el håller jämna steg med efterfrågeökningen, säger Embers analytiker Malgorzata Wiatros-Motyka till BBC.
Solenergin täckte ensam 83 procent av den ökade efterfrågan. Det som en gång var avancerad rymdteknologi blir nu vardag på de flesta håll i världen. Ett skäl är de låga priserna: solenergi kostar idag en tusendel av vad den kostade år 1975. Ett annat är möjligheten att bygga lokala nät utan de driftstörningar som är vanliga i stora nät i låginkomstländer.
Dessa står nu för 58 procent av solkraftsproduktionen. Afrikas länder ökade sin import av solpaneler med 60 procent på ett år.
Vilket land som levererade?
Kina.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
