Markvågor, trädambulanser och kängurus – positiva idéer för miljön

Som motvikt till de alltför vanliga dåliga nyheterna om klimat och miljö kommer här en artikel full av positiva nyheter. Det är goda idéer som idag är i sin linda, men som kanske kan bli till nytta i framtiden. Det handlar bland annat om vågor genom marken, ambulanshjälp till skadade träd och kängurus i ekobyn. 

SEISMOLOGI UNDERSÖKER JORDEN. Seismologi är läran om jordbävningar och de vågor som de alstrar, som går långa vägar genom marken. En forskargrupp i Storbritannien har använt samma mätteknik för att undersöka mycket kortare avstånd: jordbruksmarkens struktur på enskilda jordbruksfält. 

Idag är det svårt för jordbrukare att veta hur mycket berg, organiskt material eller vatten som finns under markens ytlager. Därför kanske man vattnar och gödslar antingen för mycket eller för litet, och får mindre skördar än man kunde ha fått. 

Den brittiska metoden bygger på att man skickar ner en seismisk våg i marken genom att helt enkelt slå till en metallbit på marken med en hammare. Hur vågen studsar tillbaka ger en tydlig bild av strukturen i marken. Metoden används nu av ett ideellt företag, Earth Rover, som grundats av bland andra den kände miljöskribenten George Monbiot.

KÄNGURUS I STÄLLET FÖR HUNDAR. En ekoby i östra Australien har som mål att byn ska vara ett ställe där människor och natur kan blomstra tillsammans. Därför har man också bestämt att hundar och katter inte är tillåtna i byn, eftersom de kan skada de vilda djur som finns i området. Och det har fungerat, skriver tidningen The Guardian: nu besöks byn av både kängurus och wallabies (en sorts liten känguru). Även koalor, näbbdjur och bandicoots (små pungdjur) kommer på besök.

Vi tycker det är tråkigt att inte ha en hund, men det är ett pris vi är beredda att betala”, säger Bill Smart i Currumbin Ecovillage.

BYGGSTENAR AV PLASTSKRÄP. Varje dag förvandlas tusentals ton plast till avfall i Kenyas huvudstad Nairobi. Samtidigt är det många hushåll som saknar vettiga bostäder, bland annat för att byggmaterial är så dyra i Kenya. 

Det är utgångspunkten för det nya företaget Gjenge Makers, som tillverkar ”kakelplattor” och ”tegelstenar” av plastavfall. Plasten strimlas först och blandas sedan med sand och pressas ihop. Gjenges byggstenar sägs på så sätt bli både starkare, lättare och billigare än cementblock.

MERA BYGGSTENAR AV SKRÄP. Samma idé ligger till grund för det amerikanska företaget Front. De marknadsför en rad produkter som helt eller delvis har avfall som råvara. Det är produkter som byggstenar av byggavfall, väggpaneler av färgat plastavfall och av begagnade pappersfibrer. 

Till 100 kvadratmeter panelplattor av papper går det åt över 700 kilo pappersavfall som annars hamnat på tippen, skriver företaget, som också har en sorts ”kakelplattor” där bakterier bidrar till tillverkningen.

TRÄDAMBULANS I CALCUTTA. En undersökning har visat att mångmiljonstaden Calcutta i östra Indien har ovanligt lite grönska – bara fyra träd per 100 invånare. Samtidigt ökar hettan i staden ovanligt snabbt jämfört med andra storstäder, vilket ökar behovet av svalkande träd. De träd som faktiskt finns är också särskilt mycket i riskzonen, eftersom Calcutta ofta drabbas av tropiska cykloner.

Allt detta är, enligt miljöskribenterna på den indiska webbsajten Down to Earth, skälet att Calcutta skaffat en ”trädambulans” – en bil med utrustning för att ta hand om ett träd som är sjukt eller ser ut att tippa omkull. Bilen och dess utrustning har betalats av kommunen, men den ska skötas av en ideell organisation.

TYFONSÄKERT VINDKRAFTVERK. Japans sydligaste ö Kyushu råkar ofta ut för tyfoner, vilket fått vindkraftsföretag att dra sig för att sätta upp vindkraftverk på ön. Startup-företaget Challenergy har nu designat en ny typ av vindkraftverk som ska kunna stå emot tyfoner, och till och med använda deras kraft till att alstra el. 

Enligt BBCs beskrivning har Challenergys kraftverk tre snurrande cylindrar som utnyttjar den s k Magnus-effekten, uppkallad efter en tysk fysiker. Det kan inte ge lika mycket el som konventionella vindkraftverk under normala förhållanden, men tros i gengäld kunna klara svårare förhållanden utan skador eller strömavbrott.

BAMBU STABILISERAR MARKEN. Rivercane (Arundinaria gigantea) är en inhemsk bambuväxt i södra USA. Den fanns förr i närheten av många floder och sjöar, men har blivit nästan utrotad eftersom dess täta, höga buskage ansetts vara i vägen för jordbruk och bebyggelse.

Nu kanske dock bambuväxten står inför en renässans, skriver den amerikanska miljösajten Grist. Just det täta buskaget och det kraftiga rotsystemet gör att bambun visat sig kunna stabilisera marken och hindra de värsta skadorna efter orkaner och översvämningar. Efter orkanen Helene förra året fann man till exempel att de vattendrag i Alabama som fortfarande hade ”rivercane” på stränderna blev mycket mindre stormskadade än andra, kalare vattendrag. Därför försöker nu miljövänner och botaniker att återplantera växten längs olika stränder i sydstaterna.