”Varje gång jag står vid pissoaren och den har en liten fluga man tänks kissa på, tänker jag att Nä fan, så lättmanipulerad är jag inte. Jag är en individualistisk rebell, jag kissar bredvid.” Så inleder Mattias Goldmann veckans krönika, där han reflekterar om märkningen på herrtoans urinoar och klimatsmarta val. Det är lätt att sikta rätt i båda fallen, betonar han.
KRÖNIKA Jag bara tänker så. Men, som alla andra herrar siktar jag på flugan, eller bull’s eye om det är en slags darttavla i pissoaren. Nästan alla gör det; bredvidkissandet minskar med 80 procent och kostnaderna för att städa toaletten med nästan tio procent. Dessutom blir toalettstädningen lite mindre äcklig – fortfarande är det ett skitjobb men inte lika mycket av ett pissjobb. Och så blir toor lite mer jämställda; killtoan inte längre lika mycket äckligare än tjejtoan.
”Vad i helvete” skulle folk säga till den som kissar bredvid. Men sen går vi ut från pissoaren och kissar bredvid. Hela tiden och allihop. Avsiktligt.
Nu är det på många sätt lätt att göra rätt. Klimatsmarta lösningar är lätta att hitta, lätta att använda och lätta att finansiera – lyft blicken bortom inköpspriset så är det allt oftare lönt att välja det effektiva, förnybara, framtidssäkrade. Vi vet det, vi vet att trots miljarder av våra skattemedel till att göra fossil diktaturdiesel billigare på pump, så närmar sig game over för fossileran. Men inte tillräckligt snabbt, vi måste bidra. Det mesta är enkelt, som att pissa på flugan. Ändå kissar vi bredvid.
Vi flyger Stockholm-Göteborg. Flygresor.se listar 14 avgångar per dygn, vardera väg. Gång på gång visar tester att tidsvinsten dörr-till-dörr är noll, flyget normalt sett dyrare och punktligheten den samma för tåget som för flyget – vad vi än älskar att säga om SJ och MTR. Dessutom är tåget en bättre arbetsplats, direkt mellan stadskärnorna. Men framför allt: För klimatet är skillnaden mellan flyget på fossil Jet A-bränsle och tåget på förnybar Bra Miljöval-el himmelsvid.
Vi slentriankäkar kött. En burgare på donken eller Max är fortfarande vanligen nötkött, trots att vego- eller veganburgaren kostar samma, smakar samma – minns blindtesten där burgarfanatiker inte kunde säga vilken som var vilken – och ställs fram lika snabbt. Men för klimatet är skillnaden enorm; utsläppen för en köttburgare räcker för fem-sex vegodito.
Vi webbshoppar kläder. Det mesta vi behöver finns redan, kan köpas second-hand till lägre pris, testas i butik eller skickas hem om du föredrar det, och du får en personlig stil på köpet. Istället beställer vi på nätet, tre storlekar för att vara säkra, ett par olika varianter, en hel box med plagg kommer hem, vi behåller det vi gillar bäst och returnerar resten. Illa nog om retursystemet skulle funka, med alla de transporter vi gett upphov till, men risken är stor att toppen eller brallan hamnar i Atacamaöknen eller havet utanför Ghana.
Inget av detta är någon nyhet. Vi vet att det är så här. Vi läser om det gång på gång. Ändå fortsätter vi detta självskadliga beteende – för i motsats till pissoaren är det inte en stackars lågavlönad, snart utvisad städerska som får torka upp – det får vi allihop, ingen kommer undan.
Precis som med flugan i pissoaren så är det inga underverk som begärs av oss. Visst behövs det mer än bara dessa tre exempel för att vinna klimatkampen, men oerhört mycket är oerhört lätt och kan börja direkt. Vi ska bara avstå från driften att pissa bredvid. Sikta på flugan, för din egen skull.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
