Trots att Trump är kvar kan mycket vanvett i klimatpolitiken nu ändras

Amerikanerna röstade knappast bort republikanernas majoritet i kongressens båda kamrar för klimatets skull. Men inte desto mindre finns nu skäl att glädjas och hoppas på ett omtag i USA även inom miljö- och klimatpolitiken. Även om den hatiske och korrupte presidenten sitter kvar i sitt förgyllda Vita hus ännu två år kan kongressen med stabil demokratisk majoritet nu korrigera rätt mycket av den vanvettiga Maga-politiken.

LEDARE Även för de som är mycket måttligt intresserade av miljö och klimat fanns mycket att fröjda sig åt när mellanårsvalet räknats klart: Inte ens världens fetaste checkhäfte, som innehas av multibiljonären Elon Musk, räckte för att övertyga genomkonservativa texasbor att rösta republikanskt.

Trumps milis, de aggressiva ICE-styrkorna, kommer nu förhoppningsvis att kunna tyglas. Kongressen kommer att ha stora möjligheter att stoppa finansieringen av det olagliga kriget i Iran, även om Trump fortsatt är högsta befälhavare över landets krigsmakt. Presidentens vämjeliga svassande för Rysslands diktator Putin kan skiftas till fördel för Ukraina, genom hårdare sanktionsbeslut i kongressen. Vidare finns nu möjligheter att komma igång med utfrågningar och utredningar om hur familjen Trump berikat sig kopiöst genom många ljusskygga affärer.

Och så vidare. Listan är lång.

Trump såg själv till att hamna i valets fokus

Låt oss slå fast: En klar majoritet av amerikanerna röstade mot sin sittande president av massor av olika skäl. Låt oss vara tacksamma över det ironiska faktum att Trump själv såg till att det blev så. ”Låtsas att jag finns på valsedeln” löd hans maning. Just så gjorde tillräckligt många.

Klimatet och miljön då? Ja, under Trumps presidentskap har många helt outhärdligt dåliga beslut fattats. Donald Trump har till exempel inte bara en, utan två gånger tagit USA ut ur Parisavtalet, i enlighet med beställningen från landets allra mest destruktiva fossilkapitalister. Något inträde lär det dock inte bli under hans återstående presidenttid. Men tonläget från de amerikaner som väljer att medverka vid klimattoppmötena torde nu ändras.

Vi har ändå skäl att invänta positiva signaler, initiativ och beslut från en mer sansad och verklighetsanknuten kongressmajoritet. I en artikel i tidskriften Forbes ges hoppingivande exempel. Här påpekar en rad kunniga bedömare, bland andra Gretchen Goldman, ordföranden för nätverket Union of Concerned Scientists, att skiftet på en rad guvernörsposter i viktiga stater nu kommer att medföra en nystart för omställningen av industri och kraftproduktion i förnybar riktning.

Med demokratisk majoritet i både representanthuset och senaten skiftar ordförandeposterna i de viktiga utskotten. Nu finns till exempel alla möjligheter att initiera utredningar och förhör om de exempellösa avskedandena inom miljömyndigheterna, och nedmonteringen av viktiga klimatforskningsenheter som skett under Trumps presidentskap.

Bensin- och dieselpriserna stor orsak till förlusten

De intervjuade experterna påpekar att det knappast går att få med amerikanerna på klimatåtgärder – som inte minst måste syfta till att minska utsläppen inom den koldioxidstinna transportsektorn – om de inte känner att de har någon fördel av dem. Nej, sannerligen. Allt dyrare bensin och diesel, i mycket hög grad orsakad av Trump själv, var en stor orsak till republikanernas nederlag i mellanårsvalet. Nu väntar man sig en förbättring.

Och det går att förstå de alldeles för bilberoende, och ofta lågt avlönade, amerikanernas vånda över de stigande bränslepriserna. Men inte desto mindre: Klimatkrisen kräver att amerikanska politiker nu tar tjuren vid hornen och på allvar inleder omställningen av (bland annat) transportsektorn, men på ett sätt som får vardagen att fungera för alla lågavlönade, inte minst. Det borde gå att införa selektiva stöd. Och hur vore det att börja satsa på kollektivtrafik och cykelbanor?

Här finns faktiskt anledning att varna med ett svenskt exempel: Gör inte som Tidöregeringen, som inledde sin regeringsperiod hösten 2022 med att nästan omgående skrota det helt färdiga reseavdraget, som hade främjat arbetspendling med kollektivtrafik. Och som under sina fyra år lade 67 miljarder kronor på sänkta bensin- och dieselpriser, vilket kvarhållit många hushåll i tron att fossilbränsledrivna bilar trots allt har en framtid. Ska vi klara klimatkrisen har de inte det.