Regeringen får ett tufft jobb med att få ihop kalkylen när elflyg och biobränsle inte räcker, skriver krönikör Anna Ljungström.
Flyget är återigen i hetluften. Förra veckan genomförde Extinction Rebellion en global aktion mot privatjets och igår meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson att regeringen stoppar avvecklingen av Bromma flygplats. Enligt den senaste utredningen skulle trafiken flyttas till Arlanda från 2025, men nu sätts det alltså på paus.
I dagarna har även en stor utredning om Sveriges flygplatser presenterats. Utredaren Peter Norman föreslår ett ökat statligt ägande av flygplatser och ökade bidrag till icke-statliga flygplatser. På kort sikt ska staten pröva om man kan ta över fyra flygplatser som idag går med underskott, däribland Skellefteå och Timrå-Sundsvall. Stödet till både statliga- och icke-statliga flygplatser föreslås fördubblas, till omkring 200 respektive 150 miljoner kronor.
Norman, som var moderat finansmarknadsminister under Reinfeldtåren och därefter ordförande för Transportstyrelsen, tillsattes som utredare av förre infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ifjol. Det är han som nu behöver förklara varför statskassan ska täcka upp för förlusttyngda flygplatser. I sammanhanget ska också nämnas att flygindustrin redan har stora fördelar, till exempel genom att bränslet är skattebefriat efter en lyckad lobbyinsats från 1940-talet.
För att beviljas statligt stöd föreslår utredningen att man ska “bedriva en fossilfri flygplatsverksamhet eller tillse att en fossilfri flygplatsverksamhet kan bedrivas senast år 2025”. Hur stor omfattning den fossilfria verksamheten ska ha preciseras inte. “Om produktionen av el är fossilfri och hållbar, är elflyg förmodligen det mest hållbara och klimatsmarta kommunikationssätt som finns att uppbringa”, står det att läsa i en uppmärksammad mening i utredningens presentation.
Utredningen, som nu är ute på remiss, föreslår flera åtgärder för att öka andelen fossilfritt. Det handlar bland annat om ökad inblandning av biobränsle, fördelar för fossilfritt i offentlig flygupphandling och en statlig biobränslekommission tillsammans med Finland.
Men det är lättare sagt än gjort att snabbt införa fossilfritt flygande i stor skala. Elflyg begränsas av tungt batteri, där räckvidden på några tjugotals mil gör att man lika gärna kan ta tåget, enligt forskare vid Lunds universitet. När det gäller biobränsle finns stora utmaningar med varifrån och till vilken miljökostnad bränslet ska tas, inte minst nu när många andra branscher också ropar efter mer grönt i tanken. Flyghistoriens enda dipp i utsläppskurvan skedde under pandemin, när betydligt färre flygresor genomfördes. Nu återhämtar sig flygresenärerna och utsläppen väntas stiga.
Flygplatsutredare Peter Norman skriver själv: “Det är ont om tid för flyget att nå klimatmålen om inte konkreta åtgärder omgående vidtas”. Det bekräftades också när de 22 branscherna inom Fossilfritt Sverige på årskonferensen ifjol svarade på frågan om de tror att de kommer vara fossilfria år 2045. 21 gröna skyltar upp i luften – stål, cement, gruvor, alla sa ja. Nästan. Flyget var den enda branschen som höjde röd skylt. Det säger något om läget.
Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fler krönikor och ledare från SMB:s skribenter hittar du på SMB Opinion.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
