Bloomberg: Omvärlden häpnar över Sverige – klimatpolitiken som inte går att få ihop

I veckan riktar Bloomberg blicken mot Sveriges tillbakagång i klimatpolitiken. I en analys publicerad den 14 januari försöker den globala affärsnyhetsbyrån förstå varför ett tidigare klimatpolitiskt föredöme nu rör sig i motsatt riktning. Samtidigt ger genomgången intrycket att utvecklingen är svår att förklara utifrån de ekonomiska och politiska resonemang som annars brukar styra sådana beslut.

Bloomberg är en av världens största affärs- och nyhetsbyråer, med en global publik av investerare, beslutsfattare och regeringar. Att just Sverige hamnar i fokus beror inte på nya dramatiska händelser, utan på att landets politiska kursändring väcker frågor i ett internationellt sammanhang.

I analysen ställs denna kursändring mot Sveriges faktiska förutsättningar: tillgången till stora mängder utsläppsfri el, lång erfarenhet av klimatpolitiska styrmedel och ett tidigare rykte som internationellt föregångsland.

Ett skifte som förbryllar utifrån

Bloomberg inleder med bilden av ett nästan tomt Mynttorg. Där tusentals klimatdemonstranter samlades för några år sedan står nu två personer med en pappskylt. Men den internationella blicken fastnar inte vid engagemangets tillbakagång, utan vid det politiska sammanhanget.

Enligt Bloomberg har Sverige tillgång till rikliga mängder utsläppsfri el från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Elen beskrivs som billig i ett internationellt perspektiv. Ändå är det i just detta land som klimatambitionerna nu monteras ned, styrmedel försvagas och utsläppen åter ökar.

Kontrasten lämnas till läsaren att själv begripa.

När förebilden börjar tveka

Bloomberg påminner om att Sverige länge varit ett av de länder som visat att ekonomisk utveckling kan kombineras med minskade utsläpp. Det är därför omsvängningen framstår som särskilt anmärkningsvärd.

I artikeln beskrivs hur skepsis vuxit i riksdagen, hur den politiska viljan svalnat och hur investerare i stora gröna industriprojekt nu blivit osäkra. För ett internationellt näringsliv, som vant sig vid att se Sverige som stabilt och långsiktigt i klimatfrågan, framstår utvecklingen som svår att tolka.

Beslut som pekar bakåt – effekter som redan syns

Efter regeringsskiftet 2022 har flera beslut bidragit till att försvaga Sveriges gröna profil, enligt Bloomberg. Miljödepartementet har avskaffats, stöden till elbilar minskat och dieselskatten sänkts.

Bloomberg rapporterar att Sveriges utsläpp ökade med sju procent under 2024, något Naturvårdsverket kopplar till ökad dieselanvändning. OECD bedömer samtidigt att Sverige riskerar att missa större delen av sina klimatmål till 2030.

I ett internationellt perspektiv framstår utvecklingen som ett steg bort från den modell som Sverige tidigare varit känt för.

Gröna projekt som tappar politiskt fotfäste

Bloomberg lyfter fram Northvolts konkurs som den mest uppmärksammade motgången. Bolaget sågs som Europas bästa hopp för inhemsk batteriproduktion, men staten valde att inte ingripa när problemen hopade sig.

Även Stegra, bolaget bakom den planerade fossilfria stålproduktionen i Boden, beskrivs ha mött ett svalt politiskt stöd. Kreditgarantier har frysts, medan kommuner redan investerat tungt i infrastruktur i förväntan på de gröna satsningarna.

En fråga som hänger kvar

Bloomberg avslutar sin genomgång med en fråga som riktas till omvärlden, men som i praktiken studsar tillbaka mot Sverige självt:

”Om ett rikt föregångsland där konsumenterna faktiskt känner av den gröna energins fördelar direkt i plånboken inte kan hålla kursen, vem ska då kunna det?”

Det är en fråga som, sedd utifrån, gör Sveriges nuvarande politik svår att förstå. I Bloombergs rapportering framstår omsvängningen som både ekonomiskt svårmotiverad, särskilt i ljuset av de investeringsmöjligheter och kostnadsfördelar som samtidigt beskrivs, och rent mänskligt ohållbart.