De globala riskerna ökar i en alltmer osäker värld 

Samtidigt som den andra Trumpadministrationen påbörjade sin installation i Vita Huset släpptes två årligt återkommande riskanalyser som bekräftar vad vi har att vänta: en allt mer osäker värld med stora globala utmaningar för klimat och säkerhet.

Inför sitt årliga möte i Davos släppte Världsekonomiskt forum (World Economic Forum) nyligen sin årligt återkommande globala riskrapport ”Global Risks Report 2025” baserad på input från över 900 globala ledare över akademi, näringsliv, myndigheter, internationella organisationer och civilsamhället. Årets rapport är den 20:e upplagan där globala risker på kort sikt (två år) och lång sikt (10 år) rankas. Med ”global risk” menar Världsekonomiskt forum möjligheten att en händelse eller ett tillstånd inträffar som, om det inträffar, skulle ha en negativ inverkan på en betydande andel av global BNP, befolkning eller naturresurser.

Årets rapport bekräftar att när vi nu går in i 2025 är de globala utsikterna dessvärre alltmer splittrade över geopolitiska, miljömässiga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska domäner. Under det senaste året har vi sett utvidgningen och eskaleringen av konflikter, en mängd extrema väderhändelser som förstärks av klimatförändringar, utbredd samhällelig och politisk polarisering och fortsatta tekniska framsteg som påskyndar spridningen av falsk eller vilseledande information.

Väpnade konflikter mellan stater största risken

Enligt rapporten uppgav 88 procent av de tillfrågade globala ledarna att de nästföljande två åren kommer innebära åtminstone en måttlig risk för en global katastrof (upp från 84 procent året före) och 92 procent de kommande tio åren (upp från 91 procent). De tre mest troliga globala kriserna för 2025 anses vara statsbaserad väpnad konflikt, extrema väderhändelser och geoekonomisk konfrontation. 

Den första upplagan av den globala riskrapporten (Global Risks Report) lanserades redan 2006 i ett risklandskap som kännetecknades av terrorism och oro kring fågelinfluensa. Under de tjugo upplagorna av rapporten har världen genomlevt betydande händelser som förändrat riskparadigmet och nuförtiden hanterar beslutsfattare ofta kris på kris – geopolitisk, ekonomisk, miljömässig, samhällelig, politisk. Under det senaste året har vi sett utvidgningen och eskaleringen av konflikter, en mängd extrema väderhändelser som förstärks av klimatförändringar, utbredd samhällelig och politisk polarisering och fortsatta tekniska framsteg som påskyndar spridningen av falsk eller vilseledande information.

Klimatförändringar – ett allt större hot

Sedan 2006 är det särskilt klimatförändringarna som mest genomgått ett tydligt pågående systemskifte. Miljöriskerna generellt har ökat dramatiskt som risk på lång sikt och har under de senaste åren kontinuerligt rankats som allvarliga problem. Extrema väderhändelser blir allt vanligare och dyrare, och kostnaden per händelse har ökat med nästan 77 procent (inflationsjusterad) under de senaste fem decennierna. 

Effekterna av klimatförändringsdrivna extrema väderhändelser märks över hela världen och drabbar ofta de fattigaste samhällena hårdast. Samtidigt fortsätter globala värmerekord att slås. Det var emellertid först med Global Risks Report 2011 som klimatförändringar, extremväder och förlust av biologisk mångfald överhuvudtaget började ses som globala risker. Klimatförändringarna är också en underliggande drivkraft för flera andra risker som rankas högt som ofrivillig migration eller fördrivning. 

Riskerna förknippade med extrema väderhändelser är också en viktig fråga för det kommande året, med 14 % av de tillfrågade som väljer det. Bördan av klimatförändringarna blir mer uppenbar för varje år, eftersom föroreningar från fortsatt användning av fossila bränslen som kol, olja och gas leder till tätare och mer allvarliga extrema väderhändelser. Samtidigt råder det osäkerhet i det globala klimatpolitiska arbetet där allt fler länder antingen vill minska sina åtaganden, eller som USA lämna Parisavtalet helt. 

89 sekunder till midnatt

Rapporten kom nästan samtidigt som Bulletin of Atomic Scientists flyttade fram sin domedagsklocka (Doomsday Clock) från 90 sekunder till 89 sekunder till midnatt. Så nära midnatt har domedagsklockan aldrig tidigare stått. Klockan visar symboliskt hur lång tid det är kvar till mänsklighetens undergång utifrån en bedömning av risker som berör kärnvapenhot, klimatförändringar och biorisker som pandemier. Att klockan flyttas närmare midnatt beror framför allt på att antalet kärnvapenarsenaler ökar i världen, precis som mängden nya kärnvapentyper under utveckling, men även det fortsatt otillräckliga arbetet för att hantera klimatförändringarna.

Det är uppenbart att världen befinner sig på ett sluttande plan och en farlig plats just nu. Det kommande decenniet kommer därför att vara avgörande eftersom ledare kommer att konfronteras med alltmer komplexa globala risker. Men för att förhindra en nedåtgående spiral där medborgare över hela världen kommer att ha det sämre än tidigare, finns det i slutändan inget annat alternativ än att hitta vägar för dialog och samarbete.