Färgglada askkoppar minskar nedskräpning från fimpar

Problemet med nedskräpning av cigarettfimpar har vuxit i Göteborg. En pilotstudie undersökte om svårigheterna kunde åtgärdas med enkla nudging-knep. 
Trafikkontoret i Göteborg, tillsammans med organisationen A win-win world, har genomfört en pilotstudie för att se om nedskräpningen kunde minskas med hjälp av en ”nudge”- en knuff för miljön, skriver GöteborgsPosten.
Tre typer av askkoppar testades: svart, orange och en konstnärligt dekorerad. Resultaten jämfördes sedan med kontrollplatser helt utan fimpstationer.
Svarta askkoppar gjorde, förvånande nog, att nedskräpningen ökade. Både orangea och dekorerade minskade antalet fimpar på marken.

– Vår teori är att de svarta askkopparna aktiverade en önskan att röka, men var borta ur medvetandet när cigaretten skulle fimpas. De färgglada askkopparna var tillräckligt synliga för att kommas ihåg ända tills cigaretten var slut, säger Katharina Paoli, en av grundarna till A win-win world.

Skillnaden mellan platserna där de färgglada askkopparna placerats och kontrollplatserna var dessutom liten.

– Jag kan inte rekommendera Göteborgs stad att helt ta bort askkopparna för studien är inte tillräckligt stor. Däremot visar den att det går att spara pengar genom minskad nedskräpning med ganska enkla medel, exempelvis genom att måla om askkopparna, säger Katharina Paoli, till tidningen miljö & utveckling.

Är det fult att knuffas?
Nudging är ett relativt nytt begrepp, och har inte använts i särskilt stor utsträckning i Sverige. I andra länder har det däremot varit vanligare att styra konsumenter i önskad riktning i form av en ”knuff”.

– Nudging betyder just knuff och går ut på att få människor att fatta bättre beslut utan att komma med pekpinnar, säger Fredrik Carlsson som är professor vid institutionen för nationalekonomi och statistik vid Göteborgs universitet.

I vardagen fattar vi ofta snabba beslut utan att tänka. Besluten görs av gammal vana och kan vara svåra att ändra. Att lägga ut fotspår som leder mot en soptunna eller placera  vegetariskt högst upp på menyn är exempel som kan få oss att göra val som är bättre för miljön.

– Det handlar om att påverka folks beteende, vilket inte är det lättaste. I grunden är människor lata och ogillar förändringar, säger Fredrik Carlsson, professor vid insitutionen för nationalekonomi och statistik vid Göteborgs universitet.

Den här typen av tekniker är något som använts i marknadsföringssyften länge. Reklam och varor kan placeras på ett speciellt sätt i en butik och påverka konsumenter att köpa mer.
Kritiker menar att nudging kan användas i fel syfte, att det är manipulerande och inskränker på valfriheten. Å andra sidan är det också välkänt inom beteendeekonomi att vi inte alltid handlar rationellt, och därför kan behöva en liten knuff för att välja rätt.
I en rapport från Naturvårdverket finns mer omfattande information om styrkor och svagheter med nudging som styrmedel.