FN stödjer Internationella domstolen: att strunta i klimatet är emot internationell rätt

Internationella domstolen i Haag, FN:s högsta juridiska organ, antog förra året ett yttrande enligt vilket en ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet. Detta innebär att länder som nonchalerar klimatkrisen kan ställas till svars juridiskt. FN:s generalförsamling har nu med 141 röster mot åtta antagit en resolution som stödjer detta yttrande.

Internationella domstolens beslut förra året är visserligen rådgivande och inte bindande. Det kan ändå användas av klimathotade länder som vill ha ersättning från världens stora utsläppsnationer. Domen har också redan börjat åberopas i domstolsärenden på olika ställen i världen. 

Vishal Prasad är ledare för Pacific Islands Students Fighting Climate Change. Det är den grupp ungdomar från de översvämningshotade ö-nationerna i Stilla havet som tagit klimatfrågan till Internationella domstolen. Han ser FN-resolutionen, som antogs den 20 maj, som en stor seger.

”Att denna idé kunnat gå från klassrum i Stilla havet till Haag och FN ger oss hopp om att när människor organiserar sig, så kan världen påverkas”, säger han till webbsajten Climatechangenews. 

Resolutionen fick 141 ja-röster och åtta nej-röster, medan 28 länder la ner sina röster. De länder som röstade nej var Belarus, Iran, Israel, Liberia, Ryssland, Saudiaarabien, USA och Jemen. 

Diskussionen var het innan församlingen gick till röstning. Sju oljeländer från Mellanöstern la fram flera förändringsförslag där delar av resolutionstexten tagits bort och andra fått en mildare skrivning, men desssa förslag blev nedröstade.

USA var kritiskt

USA – en av nejröstarna – såg, enligt Climatechangenews, resolutionen som ”ytterst problematisk”. Inget land bör ha plikt att förhindra klimatskador utanför sina egna gränser, menade man. USA:s delegation vände sig också mot beskrivningen av klimatförändringarna som en ”aldrig förut sedd utmaning för civilisationen”.

Indien – ett av de länder som la ner sin röst – var kritisk till att resolutionstexten inte tog upp behovet av klimatstöd från rika till fattiga länder.

EU hade däremot en positiv inställning till resolutionen. 

EU och dess medlemsländer är glada åt att ha kunnat bidra på ett konstruktivt sätt i den process som lett till denna resolution”, hette det i ett yttrande som las fram i generalförsamlingen.

Samma yttrande beskrev år 2025 som ett år med rekordheta värmeböljor, förhärjande skogsbränder och svår torka i Europa. Den nyligen framlagda ”European State of the Climate 2025” slår också fast att Europa värmts upp dubbelt så fort som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren. Detta gör för EU:s del kampen mot klimatförändringarna inte bara till ett policybeslut utan till en ren nödvändighet.