Är det verkligen bra taktik att göra en konsert för att införa internationell lag mot miljöförstöring? Konserten Let’s change the rules! har hållits i flera länder med hundratals körsångare medverkande. SMB:s skribent Alva Danielsson var en av deltagarna på den senaste konserten i Umeå, och är både kritisk till och såld på konceptet.
Tidigare i maj hölls en konsert med över 400 körsångare i Stockholm på temat ekocid, “miljömord”, och SMB intervjuade initiativtagaren Peder Karlsson. När arrangemanget kom till Umeå tänkte jag att det var ett bra sätt att stilla min körabstinens.
Jag är uppvuxen i Sundsvall, som kallas Sångsvall i vissa nischade kretsar, så körsång är en del av min själ på förekommen anledning. Att sjunga i kör är bland det svenskaste jag vet. Inte för att Sverige är unikt med den kulturen, men för att det är så lagomt, snällt och typiskt den apolitiska Svensson att sjunga i kör. Lika peppad som jag var på att ha noter i handen igen, var jag också skeptisk till att kombinera det med ett politiskt budskap och frågade mig om det är en fruktsam taktik.
Bara två mil från där jag bor
Ekocid innebär storskaliga brott mot miljön. På initiativ av Peder Karlsson från End Ecocide Sweden gjordes projektet Choirs for Ecocide Law. I flertalet städer runt om i världen har det sjungits nyskriven musik som handlar om just detta. Planeten vi bor på, vem som har orsakat denna förstörelse, och lösningen: att göra ekocid till ett internationellt brott.
En lag som måste klubbas igenom i internationella brottmålsdomstolen känns så långt bort från mig och andra körsjungande Svenssons i Umeå kommun. Men låt oss säga att ett stort företag vill bedriva en verksamhet ute i Södra Kvarken som totalt skulle förstöra ekosystemet där. I internationellt vatten hjälper inte svensk lagstiftning. Bara dryga två mil från där jag bor är det internationell lag som gäller. Så det angår mig och det ligger närmare än vad jag tror.
Att marineras i budskapet
Publiken på ekocidkonserterna hör förhoppningsvis några välartikulerade ord om att det visst är lagligt att förstöra miljön vi är beroende av för vår överlevnad. Kanske går de därifrån med en tankeställare, men det är nog ändå vi på scenen som berörs mest.
Det fina med att sjunga, säger Peder under en av våra repetitioner, är att vi måste vara i nuet. Vi lär oss en ny låt och då är det ingen som tänker på smutstvätten där hemma. Då tänker vi bara på nästa ton. Det är inga genialiskt poetiska texter i den nyskrivna repertoaren om ekocid, men de sätter fingret på systemet: storskalig miljöförstöring är inte bara lagligt, enstaka aktörer tjänar dessutom pengar på det på bekostnad av andra. Och det är exakt detta som Svensson-körsångarna marineras i, repetition efter repetition.
För mycket står på spel
Dagen efter konserten i Umeå hålls ett panelsamtal på universitetet om ekocidlagstiftning. Forskarna i panelen lyfter fram utmaningar och problem med ekocidlagstiftning, såsom forskare brukar göra.
Men, säger Peder Karlsson, som också deltar, inget av det här är anledningar till att inte stifta en ekocidlag det. Det håller panelen med om.
Mer än så hinner jag inte lyssna, utan måste gå till ett möte. Men jag fortsätter tänka på det. Det finns utmaningar att möta och hinder att ta sig över. Men det finns inga anledningar att inte göra det. För mycket står på spel för att inte göra det. Människors dricksvatten, hus, levebröd och mat på bordet står på spel. Min framtid står på spel.
I mitt huvud fastnar textraden Just a little CO2, one degree or maybe two, three, four, five. För sådan är verkligheten. En grad till är ingenting för miljardärerna som tjänar på fossilindustrin, men allt – precis allt – för de önationer som bokstavligen kommer gå under ytan vid över två graders uppvärmning.
Jag är tveksam till att det är väl spenderade resurser att körsångare och publik ska lära sig så mycket om ekocid när det inte är de som ska driva igenom lagstiftningen. Men så är det väl med de flesta världsliga och politiska problem som inte riktigt påverkar oss här och nu. Varför ska vi? Varför just jag?
Jo. Faktum är att det inte finns någon som kommer att göra det här åt oss. Antingen så kavlar vi upp ärmarna och slåss med näbbar och klor för en världsordning där storskalig miljöförstöring och orättvis exploatering inte sker. Helt enkelt för att våra medmänniskor och planeten förtjänar det. Eller så fortsätter det ske och vi kan sitta i soffan och låtsas som att huset inte alls brinner.
Konserten i Stockholm finns inspelad och kan ses här.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
