Klimatrådet kritiserar regeringen: ”Ändra politik”

Klimatlagen kräver att regeringen presenterar åtgärder som lever upp till Sveriges åtaganden inför EU och enligt Parisavtalet. Därför måste nuvarande politik ändras, skriver nu Klimatpolitiska rådet på DN-debatt.

2023 ska nästa klimatpolitiska handlingsplan läggas fram och klubbas i riksdagen. Remissbehandlingen pågår nu. Det Klimatpolitiska rådet konstaterar att Sverige inte klarar sina förpliktelser enligt vare sig sin egen klimatlag, eller gentemot EU eller den globala överenskommelsen i Paris.

Minskad reduktionsplikt, gynnande av bilpendling, sänkt drivmedelsskatt och slopad elbilsbonus är åtgärder som leder till flera miljoner ton ökade utsläpp fram till år 2030, istället för nödvändiga minskningar.

Regeringen Kristersson måste lägga fram förslag på nya åtgärder som kompenserar för alla de beslut som tagits efter maktskiftet i höstas, framhåller rådet:

Klimatlagen kräver att den kommande handlingsplanen beskriver vilka ytterligare åtgärder som behövs för att nå klimatmålen. Klimatpolitiska rådet menar därför att regeringen snarast behöver ta fram ytterligare underlag med förslag som sammantaget har förutsättningar att uppnå 2030-målen. Det kräver nya styrmedel eller förändringar i det som regeringen hittills har presenterat, skriver rådet i sin debattartikel.

Klimatlagen stadgar att regeringen året efter varje val ska lägga fram ett handlingsprogram som konkret visar vilken politik man ska föra för att klara målen. Den första kontrollstationen är år 2030, då bland annat transportsektorn ska uppvisa 70 procent lägre utsläpp jämfört med 1990. Det var svårt, men inte omöjligt att nå med den politik som gällde fram till maktskiftet. Nu är det omöjligt, vilket även regeringen konstaterar i sina egna underlag.

Klimatlagen som styr – eller rättare ska styra – politiken antogs av samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna år 2017 och började gälla året därpå. Klimatpolitiska rådet skriver nu att tilltron till lagen kan vara i fara:

Regeringen behöver agera skyndsamt för att leva upp till klimatlagens krav, men också för att upprätthålla tilltron till det klimatpolitiska ramverket. Det breda stödet för klimatmålen och ramverket, i riksdagen, näringslivet och samhället i övrigt, är en av Sveriges största tillgångar i den pågående klimat­omställningen.

Regeringsföreträdare har emellertid tvärtom visat närmast likgiltighet inför lagens krav och utsikten att Sverige inte klarar målen till år 2030. Mest iögonfallande torde finansminister Elisabeth Svantessons (M) uttalande i en SvD-intervju ha varit: ”Klarar vi inte det så klarar vi inte det.”

Det finns klara tecken på att det är SD:s linje i klimatfrågan som fyrpartiregeringen nu driver.

Sverigedemokraterna står visserligen utanför regeringen men innehar mycket starkt inflytande på politiken via Tidöavtalet och via en rad informella överenskommelser i anslutning till avtalet, vilket SMB berättat om.

Partiet, vars ledande företrädare förnekar att det alls pågår en klimatkris, välkomnar för sin del regeringen Kristerssons lägre ambitioner på klimatområdet. Andra länder med större utsläpp ska göra mer, är SD:s linje.

Partiets klimatpolitiske talesperson Martin Kinnunen öppnar i en intervju för att Sverige visserligen kan tvingas betala böter för att inte nå EU:s mål, men att det kan vara värt pengarna.

Det står också klart att SD vill att regeringen ska ta strid mot EU i klimatpolitiken, som man anser går för långt och hotas Sveriges nationella oberoende. Den uppfattningen framförde partiets landsbygdspolitiske talesperson Mattias Karlsson i en stor intervju i Expressen nyligen.