Svensk miljöpolitik går stick i stäv med vetenskapen

Sveriges flygskatt slopades helt den första juli. Vargstammen riskerar att krympa rejält efter att regeringen drivit igenom en sänkning av riktvärdet, och dessutom naggas strandskyddet i kanten. De dåliga nyheterna inom klimat- och miljöpolitik har duggat tätt de senaste dagarna.

Det är inte bara klimat- och hållbarhetspolitiken i EU och USA som just nu går i helt fel riktning. Även den svenska regeringen har den senaste tiden jobbat flitigt tvärtemot vad klimatforskare och miljöexperter rekommenderar.

Slopad flygskatt kommer att öka utsläppen

Den 1 juli trädde en rad nya lagar i kraft. Bland annat slopas nu flygskatten helt, vilket kommer att leda till billigare flygbiljetter. Skatten infördes 2018, i samma veva som den stora flygskamsdebatten rasade i svensk media. 2019 vände svenskarnas flygande nedåt för första gången på nio år. Under Covid19-pandemin minskade flygresandet och utsläppen dramatiskt, och minskningen höll i sig under 2021. Under 2022 och 2023 ökade utsläppen från utrikes flyg igen men låg fortfarande rejält lägre än före pandemin, enligt Naturvårdsverket.

Flygbranschen, näringslivsföreträdare och Tidöpartierna har hävdat att skatten inte minskat utsläppen, men de får mothugg av forskare, vilket Aktuell Hållbarhet rapporterat. Avskaffandet av flygskatten har som uttalat mål att flygresorna ska öka, vilket kommer att ge högre utsläpp. En rad andra länder – Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Portugal och Schweiz – har flygskatt i någon form medan svenska regeringen väljer att subventionera flyget.

Fler än hälften av vargarna kan skjutas

En annan långdragen diskussion som nu landat på tvärs med vetenskapen är den om storleken på Sveriges vargstam. Som Supermiljöbloggen tidigare berättat så föreslog regeringen redan i höstas att det så kallade referensvärdet för Sveriges vargstam ska sänkas till 170 vargar från tidigare 300. Det innebär att det blir fritt fram att skjuta av mer än hälften av Sveriges ca 375 vargar.

Regeringen hävdade att den lutade sig på en forskningsrapport. Författarna menade dock att deras rapport gravt misstolkats. Trots det ger regeringen nu slutgiltigt Naturvårdsverket i uppdrag att sänka referensvärdet till 170, skriver Dagens Nyheter. Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (C) ska antalet ned till 270 redan vid nästa licensjakt 2026.

Strandskyddet försvagas trots starkt stöd

Även det som regeringen kallar en ”lättnad av strandskyddet” trädde i laga kraft den 1 juli. Fler land- och vattenområden undantas från strandskydd och det blir lättare att bygga nära mindre sjöar och vattendrag.

Enligt Naturskyddsföreningen förlorar områden motsvarande över 10 procent av Sveriges yta sitt skydd. Det minskade strandskyddet kommer att göra det svårare för Sverige att nå flera miljökvalitetsmål och försämra motståndskraften mot klimatförändringar och extremväder. Samtidigt stödjer de allra flesta svenskar ett starkt strandskydd, skriver organisationen.

Att reduktionsplikten (det vill säga inblandning av biobränslen i drivmedel) nu höjdes från 6 till 10 procent är en klen tröst, speciellt som skatten på diesel och bensin sänktes ytterligare och skatteavdraget för den som vill installera solceller minskade från 20 till 15 procent den 1 juli.