Krav inför COP28: Växla upp arbetet för klimaträttvisa

Nästa vecka inleds nästa FN-klimattoppmöte, COP28, denna gång i Dubai i Förenade Arabemiraten. Mötet avslutar ett år som ser ut att bli det varmaste som uppmätts. 2023 är också ett år när nyheter om klimatrelaterade katastrofer med mycket svåra konsekvenser för mänskligt liv och utveckling haglat. Nu uppmanar 27 organisationer till klimaträttvisa.

Inför FN-klimatmötet COP28 uppmanar 27 organisationer till handlingskraft kring klimaträttvisa. Organisationerna pekar i en öppen skrivelse på att klimatkrisens konsekvenser blir allt mer uppenbara och ofta är värst för grupper som bidragit minst till problemet.

Undertecknarna menar att rika aktörer med stora utsläpp av växthusgaser, såsom Sverige och EU, behöver visa starkt ledarskap för klimaträttvisa under FN:s klimatförhandlingar. Samtliga undertecknare är medlemmar i en arbetsgrupp för miljö- och klimaträttvisa inför COP28 inom plattformen CONCORD. CONCORD Sverige är en plattform som samlar 82 organisationer. Medlemmarna vill gemensamt påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik. Målet är en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor.

Fyra krav framförs i skrivelsen inför COP28:

KRAV 1: MINSKA UTSLÄPPEN DRASTISKT OCH AVVECKLA FOSSILA BRÄNSLEN

Organisationerna menar att de utsläppsminskningar som länder hittills åtagit sig att genomföra inte räcker för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå, i linje med Parisavtalet. EU har tagit steg framåt men bör skärpa sina utsläppsmål ytterligare. Undertecknarna menar också att Sveriges egen klimatpolitik pekar mot högre snarare än minskade utsläpp kommande år. Sverige och EU behöver gå före i omställningen.

KRAV 2: SÄKRA KLIMATFINANSIERING TILL ANPASSNING, SKADOR OCH FÖRLUSTER

Det andra kravet från organisationerna är att införa löftet från världens rika länder att bidra med 100 miljarder amerikanska dollar årligen i klimatfinansiering till utvecklingsländer. Sverige och EU måste både verka för, och bidra till, att befintliga åtaganden följs och att ett mer ambitiöst mål sätts för klimatfinansiering efter 2025.

KRAV 3: BIDRA TILL MENINGSFULLT DELTAGANDE OCH INKLUDERANDE BESLUTSFATTANDE

Det behöver skapas utrymme för mer meningsfullt deltagande för bland andra urfolk, kvinnoorganisationer, barn och unga, i klimatbeslut på alla nivåer. Detta för att nå en rättvis och inkluderande omställning. Grupper som drabbas av klimatförändringar måste vara med i beslutsprocesserna.

Organisationerna betonar även att det är problematiskt att klimattoppmötet hålls i ett land där inskränkningar i civilsamhällets utrymme försvårar deltagande.

KRAV 4: TACKLA KLIMAT- OCH NATURKRISERNA TILLSAMMANS

Som fjärde punkt i det öppna brevet pekar organisationerna på att klimatförändringarna driver på artutrotningen, samtidigt som hög biologisk mångfald är en förutsättning för motståndskraftiga ekosystem. Sverige och EU måste därför förespråka lösningar som garanterar fördelar för både klimat och biologisk mångfald, och samtidigt säkerställer mänskliga rättigheter för urfolk och lokalbefolkningar.

Läs hela skrivelsen här.

Följande organisationer, alla medlemmar i CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Miljö- och klimaträttvisa, står bakom uttalandet:

Act Svenska kyrkan

ActionAid Sverige

Afrikagrupperna

Amazon Watch Sverige

Barnfonden

Fairtrade Sverige

Framtidsjorden

IM Individuell männsikohjälp

Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet, Sverige

Islamic Relief Sverige

Jordens Vänner

Kvinna till Kvinna

Läkarmissionen

LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer

Naturskyddsföreningen

Oxfam Sverige

Plan International Sverige

PMU

Rädda barnen

Svalorna Indien Bangladesh

Svenska missionsrådet

Swedwatch

The Hunger Project Sverige

Vi-skogen

Vänsterns Internationella Forum

WaterAid Sverige

We Effect