Lägsta möjliga ambitionsnivå för att återställa naturen i regeringens förslag

Regeringen har nu lämnat in sitt förslag till hur EU:s förordning om naturrestaurering ska bli svensk lag. I korthet innebär det att ambitionerna läggs på EU:s miniminivå. Flera av Naturvårdsverkets konkreta förslag till åtgärder har lyfts bort, exempelvis ett förbud mot fortsatt torvbrytning. Planer för att skydda kvarvarande naturskogar saknas också. Skogsbranschen prisar förslaget, medan miljörörelsen gör tummen ned.

Planen presenterades i all hast förra fredagen efter det senaste regeringssammanträdet och har väckt föga uppmärksamhet. Den går nu vidare till EU-kommissionen som ska granska om förslagen bedöms uppfylla kraven i förordningen. Om så inte är fallet får den kommande regeringen ta sig an frågan igen under nästa år. Hösten 2027 ska de nationella planerna vara fastställda och börja gälla.

Alla miljöer ska återställas fram till 2050

Förordningen innebär att EU-länderna gradvis ska återställa skogar, vatten, våtmarker, ängs- och jordbruksmark som idag inte uppvisar god biologisk status. 2050 är slutår. 2030 ska 30 procent av de arealer som missgynnats eller skadats av exploateringar av olika slag vara restaurerade så att den biologiska mångfalden tryggas. Även grönområden, parker med mera i stads- och tätorter omfattas av kraven.

Det stod tidigt klart att EU:s ambitioner var kontroversiella för den svenska regeringen, särskilt kraven för skogsmark. Återställningen av skogarna för att återfå mångfalden i dem sågs som ett hot mot fortsatt traditionellt skogsbruk med kalhyggen, monokulturer och ökade avverkningsnivåer. Det väckte stor uppståndelse när det avslöjades att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) under våren 2024 övertalade Ungerns regering att byta fot i ministerrådet för att stoppa förslaget.

Elva EU-länder tillskrev då den svenska regeringen med krav om att få upp ärendet på bordet igen och se till att det gick igenom. Det gjorde det till slut. Men inte genom svensk försorg, utan tack vare att Österrikes miljöminister ändrade sig och röstade för – även om hon gick emot sin regeringschef.

Åtta miljarder kronor per år för restaurering

I Tidöregeringens programförslag bedöms restaureringen kosta drygt åtta miljarder kronor om året. Men inte minst skydd och återställande av skogsmark kräver väsentligt mer pengar, och även mer konkreta besked, anser Naturskyddsföreningen . Organisationen framhåller att regeringens plan innebär i huvudsak status quo jämfört med idag:

 Det här är inte en plan för att vända naturkrisen. Det är en plan för att fortsätta ungefär som vanligt, trots att naturen befinner sig i ett akut läge och trots att EU nu ställer bindande krav på Sverige. Nu ska EU-kommissionen granska planen. Med tanke på de krav som Sverige faktiskt måste leva upp till förväntar vi oss att kommissionen ger Sverige bakläxa, säger generalsekreterare Karin Lexén i ett pressmeddelande.

Desto mer nöjda är LRF och skogsindustrin, som istället betonar att regeringen kommer med ett bättre förslag än de ansvariga myndigheternas. Så här säger Viveka Beckeman, Skogsindustriernas vd:

Vi välkomnar att regeringen gjort avvägningar mellan flera olika samhällsmål i den plan som nu lämnats in. Det är helt nödvändigt för att planen ska kunna genomföras utan stora negativa konsekvenser för samhällsekonomi, sysselsättning, regional utveckling och klimatomställning.